begifwit sig från Köpenhamn till Nyborg och derifrån direkt på ängfartyget. vHetta hr Treschows förhållande — yttrar Morgon: bladet — är wisserligen i alla hänseenden både beklagligt och oz förswarligt. Förlusten för statskassan fan den rike mannen wäl ersätta, men de många passagerare, som för hans skuld blifwit narrade, och de som nu måste ligga med honom i farantän, äro dermed illa belåtna. En få gammal advokat och statsman fom hr Treschow har wäl ide kunnat wara okunnig om farantånsbeftåms melserna. Ängfartyget hade 39 pasfagerare. Från konsulerna i Kiel, Nyborg och Fredrikshavn war fartyget försedt med. rent fundhetspaf. (A. B.) ——— — — utrikes Nyheter. Frankridke. Paris d. 12 Juli. Under närwarande omständigheter åro krigsministern, marskalken de St. Arnauds ord icke utan betydelse. Han har nemligen yttrat till presidenten för handelskammaren i Rantes, på dennes fråga om fredens upprätthållande i anledning af orientaliffa angelägenheterna, matt kriget ide är någon afgjord sak; men kejsaren wille framför allt, att hans regering skulle wara ärofull, och om kejsaren derföre ansåg kriget oundwikligt för nationaläran skull, få skulle han ide rygga tillbaka för denna nöd wändighet. — Siftl. lördag beföfte kejsaren lågret wid Satory, fom nu bewistas af andra diwisionen af Pariferzarmeen. Han besigtigade detsamma i alla dess delar och lemnade isynnerhet uppmärfsamhet åt det batteri, hwars kanoner äro förfärdigade efter en af honom uppfunnen modell. Kejsarinnan war äfwen närwarande. — J Kyon organiserar Man för närwarande en pilgrimsfärd till Jerusalem. Resekostnadetna för hwarje pilgrim äro beräknade till 1000 fr. och refan till 65 dagar. E. 44 Juli. Urtrikesministern Drouin de PHuyd, fom beswarat grefwe Nesselrodes sista cirfulärdepefch, slutar sitt swar med den förklaring: att den af Frankrike iakttagna moderation gif: wer detsamma rått att hoppas, att de för fredens upprätthållande i Orienten gjorda uppoffringar ide skola förblifwa fruktlösa, och att Ryssland omsider skall finna utwäg att förena sina pretensioner med Turkiets suveränitet samt att slita twisten på annat fått än genom wapnens magt. Grekland. Triest d. 12 Juli. Drotmingen af Grekland har denna mors gon här inträffat och ämnar ännu i dag på ångfartyg inffeppa fig till Athen. Tuarkiet. En till Paris d. 13 d:s ingången telegrafdepesch medför uns derrättelser från Konstantinopel af d. 4, enligt hwilka safernas frälls ning derstädrs war oförändrad. Härmed öfwerenstämmer en annan telegrafdepesch från Wien i Times, som förmäler att gesandterne från Frankrike, England och Österrike på underrättelsen om rysfar: neg öfwerskridande af Pruth haft en audiens hos Sultanen och anhållit, att han icke måtte inkalla Englands och Frankrifes flottor till Dardanellerna. Sultanen biföll denna begåran och åtnöjde sig med att protestera emot invasionen på hans gebiet. Alexandria d. 7 Juli. 22,000 man äro färdige att inskeppas till Turkiet, och efter dessa skola framdeles inskeppas 13,000 man. Brody d. 9 Juli. Jassy ockuperas tills widare af 8000 ryd: sar och ytterligare 12,000 förwåntas i dessa dagar. Deras yttre uppträdande och de fremmande gästernas farakter är ganska freds lig. Alla authoriteter och regeringsorganer hafwa förblifwit oan: tastade i sina funktioner, endåst furst Ghika har en swår ställning emellan begge regeringarne. Ett allmänt utspridt rykte förmäler, att en turkisk armeekår af 40,000 man marscherar mot Galag, eller, fom andra påstå, besätter Wallachiet under det ryssarne stå i Moldau. Rysslaund. St. Petersburg d. 9 Juli. D. K. H. Prins Fredrik af Ne derländerna och Gemål jemte deras dotter, prinsessan Marie, ins träffade d. 5 d:s från Stockholm i Peterhof. — — — — s (Jnsändt.) Då man wet, att det är få lätt att få namnteckningar under el, alt VS PE SN . ct . ss fångesedan en Une