widtagas för tillhandahållande Albee dirtnmmora her Pastore titeter säd; få will Kons Befhde härmedelst anmoda her Pastorer i länets församlingar, att å fockenstämmor inhemta sockneboarnes yttrande, huruwida de wilja inrätta bagerier eller mjölförfäljningås ställen, der allmogen fan i mindre vartier mot kontant betalning få föpa fina brödförnödenheter, samt bestämmande huru mycket säd af hwarje slag kan för socknen erfordras, hwarefter Kon. Befh:de will föka bereda tillfälle att få fpannemål för rimliga prifer. oo (M. A.) — —— Utrikes Nyheter. Tyskland. Från Berlin förmäles, ait afterne angående förnyandet af tull: förbundet blifwit af de refp. deltagarne ratificerade och utwerlade. Osterrike. Wien d. 1 Juni. Hertigens af Brabant förmälning med prinsessan Marie Henriette af Österrike kommer att ega rum i Wien. Prinsessan lärer i dessa dagar skola anträda en resa till Tyskland, för att i Bremen sammaniräffa med fin höge förlofwade. — Schweitziske gesandtens funktioner wid wåri hof hafwa upphört, men han qwarstadnar dock tills widare i Wien. Frankrike. Paris d. 31 Maj. På en i går i St. Cloud gifwen mycket lysande bal skall i allmänhet hafwa uttalats mycken tillförsigt om fredens bibehållande. Man såg turkiska och ryska gesandterne i wånskapligt samtal med hwarandra, och talade om ett bref från grefwe Nesselrode till hans i Paris warande dot er, i hwilket han yttrade hoppet om, att den föreftående lösningen af orientaliska frå: gan snart skulle lemna honom tillfälle att wistas på landet. Den denna bal i stor uniform biwistande hertigen af Genua är den förste medlem af en tongl. familj fom sedan 1848 officielt wisat sig i Frankrike. ö — D. 1 Juni. Hertigen af Genna tog i går afsked med kejjaren och har afreft till London. — Ernligt rykte skall påfwen hafwa förklarat sig wilja kröna Ludwig Napoleon i nästa September månad, så wida freden till def fan bibehållas. — Det berättas, att lagstiftande församling n skall helt och hållet upphäfwas i Frankrike, och att detta upphäfwande kommer att medföra en modififation af statsrådet, hwilfet framdeles skall utses genom den allmänna rösträtten. England. Både i engelska öfwer: och underhuset har man ånyo inter pellerat miniftren angående turkiska frågan, och isynnerhet begärt att få weta hwilka instruktioner man gifwit lord Dundas såsom sommenderande amiral öfwer Medelhafsflottan. Jnterpellanten, grefwe Hardwick, mente att ryska flottan kunde wara förr wid Dar danellerna än den engelska, derest denna ide redan erhållit order att fegla Dit. Utrikesministern har emedlertib swarat, att han icke finner det i landets intresfe, att göra huset befant med den gifna instrultionen, hwilket swar äfwen Lord Russell gifwit Disraeli på pennes interpellation. Emedlertid hölls ett långt kabinettsråd, och af allt hwad fom föregår i örlogshamnarne fan man fluta fig till wigtiga företag, och efter all sannolikhet i förening med Frankrike. Enligt underrättelser från Amerika hafwa guldminor blifwit upptäckta i Canada. os Det förolyckade ffeppet med utwandrare heter ÅWilliam et Mary och lemnade Liverpool i Mars månad med 208 pasfage rare bestämde till New Orleans; skeppet ftötte på några flippor, och alla utwandrarne, med undantag af 30, hwilkas öde man icke känner, hafwa omkommit. Turkiet. enligt sednaste ingångna underrättelser från Konstantinopel af d. 23 Maj ade wäl las Menschikoff och hr v. Ozerow jemte hela ryska gefandtskapspersonalen derifrån afrest och ansågs redan hafz wa inträffat i Opvesfa, men det . f. ryska kommerskanslet hade emedlertid qwarstannat, och skyddet öfwer de ryska i Turkiet ww ftande underfåtarne mar öfwerlemnadt åt österrikiske in ernuntien. Journ. des Debats meddelar efter en privat devesch, att furst Menschikoff fortsatt resan frän Odessa d. 24 om morgonen, för att pirekte begifwa fig till St. Petersburg. Ennligt en strifwelse uti en tidning från Wien, daterad Son stantinopel d. 22 Maj, skola turfarne rvufta starkt och Omer Paz scha hafwa uppslaget sitt läger wid Schumla. Ett rykte förmäler, få å UPPIICJ.Unjer och Lamoriciere hafwa erbjudit turs