bryta i anledning af de nu tiska angelägenhtterna. Emot Ryjssland hafwa wäl begge tämligen lika intkessän, men begge ftå u an twijwel ännu skarpare emot hwarandra, ån mot Ryssland. Frankrike will föra ordet i Afrika, och England önskar besitta Egypten och der till angränsande del ar Asien. Frankrike skulle gerna önska att wid detta tillfälle göra Belgien till fitt byte, och England w.ll gerna hafwa denna Hats oafhängighet upprälthållen. Hwad. Schweitss och Piemont beträffar, få hawa de begge stormaklerne i detta At seende wä! samma åsigter, d. w. s. att de wilja skydda dem mot Österrife; men begges bewekelsegrunder äro litwäl icke desamma; England will ett fritt Schweitz och ett oberoende Piemont, för att upprätthålla sitt inflytande i dessa länder. Franfrife skyddar dem peremot blot derföre, att det ide wågar sjelf besätta dem. Af des: sa grunder är det ännu ganska twifwelaktigt om Frankrife fall gå hand i hand med England, eller om det fedaare skall sluta sig till Nors den och på Frankrikes befofinad söka förstora fin magt. ÖCbestämda rykten, hwilla sedan några dagar warit gängse, låta till och med förmoda, att Frankrike tänker med allwar på att grundlägga en stark af England oberoende ställning. Eu förburd med Sardinien, Schweitz och Spanien skall uppställas emct det nordiska förbu det Man räknar derwid på Ftalien och Ungern. J Wien äro för nårs warande de nordiska furstarne samlade, i Paris wistas hertigen af Genua och hettigen af uarzares. Från Schweitz är ingen här, men österrik ske gesand:tens återtallande från Bern skall gansta snart göra Schweitz till. Frankrikes bu:-dsförwandt. Franfrike fan ide gerna understör ja Österrike mot Schweitz, ty dess regering skulle blifwa opopulär, och den, som nu utgör Franfrife, will icke detta och har ännu Ludwig DPhilip i så godt minne, att han wisst ide följer Def politik i afscende på Schweitz. Beträffande de turtiska angelägenheterna, få är Neschid Paschas utnämnande till Storvisir betecknande. Han är Rysslands uppenbare motständare, hwilket år: wen bewisas genom förkastandet af Rysslands ultimatum, som ffcde de strart efter hans utnämning. Å D. 25 Maj. I går gaf engelske gesandten i anledning af drottningens af England födelfedag en stor bal, till hwilken uns gefär 1600 personer woro inbjudna. Jbland de närwarande des märkte man prinsessan Mathilda och Prins Lucian Bonapart. — Enjigt en telegrafdevesch från Seiif af d. 18 d:s hade generalguvernören i Algier samma dag ict ut i spetsen för fin får, för att begynna fin erpedition emot lilla Kabylien. England. Londou d. 24 Maj. Tidningarne sysselsätta fig med de tur tiska angelägenheterna, och betrata Europas pelitiska ställning få: som mycket betänklig. — Utbytet från guldm inorna i Australien för år 1852 ut: gjorde enligt noggranna uppgifter 144, millioner p. ft. (omkrig 250 mill. rdr rgld), hwaremot utfördes till Australien i myntade pennins gar 23 mill. p. si. Man har funni en guldklimp af ofantlig itorlef, ull en wigt af 134 s. Jnwandringen tilltager; befolkningen i fos lonien Victoria har ensamt blifwit föröfad med omfring 1000,000 menniskor. Turkiet. Konstautinopel d. 16 Maj. (Tel. dep.) Ten nya minites ren har utfärdat en f erman angående frågan om Den heliga graf, lå —— —— —