114 17. mUUNLNVV IWY Av FPP 117777? AAA— — ——— (Jnsändt.) Tre enfaldiga frågor med swar, tillegnade Mormonerna i wårt land. vÅt dåren le, och du gjort nog. Det är till stora fall, fom äskans wigg bör fparag. si:sta frågan. Huru dyrbar är metallen i de guldtaflor, deri Mormonbokens grundskrift warit ingraverad och hurn bög den kulle, der de ligga gömde? Sw. Mormons Bog, utgifwen af Erastus Snow i Köpen: hamn 1851, innehåller 568 sidor med omkr. åärader på hwar sida och 41 bokstäfwer i hwar rad, således, om wi ej missräknat oss, 1,099,548 bokstäfwer. Wi äro ju högst liberala, då wi antaga att danska språket fan ha behöft 99,548 bokstäfwer mer ån origiz nalet i gammalegyptiskan; men der återstår då behof af rum på dessa taflor för minit 1 million bokstäfwer. Ehuru antika ingraves ringar i metall alltid må antagas ha större bokstäfwer ån antif frift med penna, låtom of dock antaga, att de gammalegyptiske bofstäfwerne å Mormonsstaflor ej warit större än De gammalegyptiske bokstäfwerne å de papyrusblad, hwilka på tab. IV uti Gesenii Monumenta phoenicica kallas Blacasianska derför att originalet då egdes af Hertigen af Blacas dAulps. Men med blicken på det finala N., som är 1 tum, funna wi omöjligen inrymma mer ån 2 rader på ett tums höjd, och med ögat på H. S. Sch. m. fl. är det billigt, när wi intaga 4 bokstäfwer på ett tums längd. Om den wän, fom biträdt wid uträkningen, ej misstagit sig, så, om det warit en enda tafla, måste denna ha warit 708 alnar i ena och 1416 alnar i andra utsträckningen. Om man nu nödgas mens gifwa att guldtaflor, fom ej woro för snålt uthamrade, då hwardera wäl hade ansenlig längd och bredd, och fom når de lyftes, ej beskrifwas ha böjt fig deraf, wål böra ha warit tum tjocka, få uppstår äfwen efter frikostigi afskärande af siffror, ett guldwärde af omkr. 3,000,000,000 Rdr Bko. Som här år råd att afslå millio: ner, 100 millioner, ja 1000 millioner, är det ej få noga med möj: liga misstag iden hastiga uträkningen. Men säger man, de 3wittnena yttra blott att taflorne hade utseende af guld. Kanske woro de koppar, som också någon uppgifwit. Men fräfdes der ej ändå efter famma dimensionskalkyl en kopparmassa af 7,530 skeppund, således efter nu gällande pris af ett wärde ända till 1,732,000 Rdr Bko? När nu 8 personer kunde lyfta taflorne, låt wara 1 i sender, och låt denna wäga 4 skeppund, få att hwar person lyfte 10 lisp. skulle, om dessa legat i en hög, denna ej bli nåra dubbelt högre ån Kärnan i Helsingborg, om de lågo den ena på den andra? Det är således mera skäl att uppsöka denna metallskatt, än att resa till både Kalifornien, Australien och Saltsjödalen. Då hela Sagan om taflorna troligen aldrig får en wederlågg: ning på allwar, mer ån Munchhausens jagthistorier fått, och både de 3 och de 8 wittnena wål ej kunna påräfna mera trowärdighet, än gamla domare tillerkänna dem, fom äro stående wittnen wid tin gen, der man plågar nog allmänt känna, huru mycket hwarderas samwete fostar, så lemna wi den kritiska sidan af urkundsfrågan. 2:dra frågan. War ej den första uppenbarelsen, Joseph Smith fick wid 14 års ålder bwad, allmogen i Swerige kallar: ridas af Maran? Uti en röst från Landet Sion, Köpenhamn 1852, Om kyrkans stiftande: Joseph Smiths Visioner, heter det: P. 5. då J. S. första gången i fin lefnad bad: Vag hade ej gjort det, förrån jag blef angripen af en makt fom alldeles öfwerwäldigade mig och fom hade ett få förunderligt in: flytande på mig att han band min tunga, få att jag ide funde tala. Tjockt mörker swäfwade rundt omfring mig och mig syntes en stund, att jag war dömd till plötslig tillintetgöring. Men jag ansträngde alla mina krafter för att anropa Gud om att befria mig från den fiendes makt fom hade angripit mig och i samma ögonblick war jag färdig att fjunfa i förtwiflan och öfwergifwa mig till tillintetgöring, ide till ett inbilladt förderf, men i ettwerfs ligt wäsens wåld från den osedda werlden fom hade en fådan förs underlig makt öfwer mig, fom jag aldrig förr har känt hos något wäsende. Just i detta ögonblick såg jag en ljuspelare öfwer mig. — — Sjå snart det war skett, fann jag mig befriad från den fiende fom höll mig fången. — — — Då jag åter fom till mig sjelf, F) fann jag mig liggande på ryggen, i det jag fåg upp emot himmelen. — mA QD. AA d3dos Smith