garne att inläta fig i intriger och förbrytelser, fom kunde framkalla de andra makternes misshag. I öfrigt hade parlamentsdebatterne ide något synnerligt intresse. — Det engelska postwäsendet utwidgas allt mer och mer; man år nu nödfafad att företaga tillbyggnader till pofthufet i Lon: don, hwarifrån dagligen distribueras 260,000 bref och 14,000 tidningsexemplar flera ån för 6 år sedan. Hwarichanda. Catharina Margretha Harder. Uti en af presten Augustin utgifwen skrift: Chronik des Kirchspiels Hollingstedt, Flensborg 1852, finnes följande intressanta karaktersdrag; Catharina Mar gretha Harder, dotter af huggaren Peter Jörgen Harder i Gvllings stedt oh hans hustru Maria Andrefen, född d. 1 Sept. 1826, tjente på Valdemarstoft wid Flensborg då swenska och norrska trupparne 1849—50 ockuperade norra delen af Sleswig. En swensk dragon fann att hon lifnade en af hans kamrater, som om hon wore hans syster, och underlät icke att göra denne uppmärksam härpå. Kort derefter blef denne sednare förlagd till Valdemarstoft, och gjorde nu bekantskap med flickan, som straxt behagade honom mycket. Han frågade henne, om hon wille gifta sig med honom; men hon tog det för raljeri och beswarade det fom sådant med ja, för att undgå widare kapitulationer. Tre dagar derefter, under hwilken tid swensken gifwit aft på flickans husliga förhållande, och fett att hon war rask, hämvände han samma fåga till henne, med det tillägg: 7men nu är det mitt fullkomliga allwar, och derföre ber jag om ett allwarligt och bestämt swar. Af dessa bref kan du fe, om jag efter min hemkomst år i stånd att försörja en huftru. Hon genomsåg papperen och swarade: Din person behagar mig, men du kan icke förtänka mig, att jag först will förhöra mig hos dina förmån, och inhämta mina föräldrars famtyde. Derpå gick hon sjelf till regemenetschefen och swenske fältpresten, fom gaf soldaten ett i alla afseenden refommenderande loford, och derefter till fina föräldrar, för att bedja om deras wälsignelse, wäl wetande att föräldrarnes wälsignelse bygger barnen bo. Efter fin återkomst fade hon till fin brudgum: Der har du min hand, och hjertat ligz ger deri — från denna dag är jag din brud och går med dig, hwart du går. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. Men ett måste du höra ännu: hos naboen tjente för ett år fedan en piga, fom förlofwade fig med en hannoveransk soldat. Då nu rikstrupparne aftågade, såsom jagade af storm och hagel, ffref han från närmaste by till fin brud: Åch gehe jetzt nach Haus, Und mit unsrer Liebe ist es aus (Jag går till hemmet ut, och med wår kärlek är det slut!) Låtom oss derföre straxt hålla bröllop, och fedan resa wi till Swe: rige fem man och huftru. Den lycklige brudgummen war färdig ärtill; han erhöll tillstånd att gifta fig, bruden fina nödiga paper, och Christi Himmelfärdsdag 1850 blefwo de af swenska fåltresten wigde i Flensborg. Samtlige officerare och flickans förälrar deltogo i bröllopsfesten. Flera bref från Swerige hafwa gif: pit föräldrarne wisshet om, att det går deras dotter wäl, och en yngre broder ämnar följa efter henne, få snart han uttjent fin mis itärskyldighet. — I Madrid hade man d. 16 Febr. Hl. 10 f. m. 7 graders öld och en utomordentligt stark snöyra. J närheten af hufmudtaden ihjälfröfo en man och en huftru. — Wäderleken i England. Snöstormarne, fom rasade d. 7 och 18 Febr., hafwa sträckt sig öfwer hela England, och woro arkast i norra delen, Allt år djupt omgifwet af snö och på måns a ställen är kommunikationen på jernwägarne afbruten. Dessa höstormar hafwa warit fruktanswärda. J Tyne ligga ofantliga assor ark man fritftaNn cininmininimim 0 i Kf BR FR oo fe