FNbraham, Deus Isac 0. ff Ww. Perpa begaswo sig teJysutren od) kejsarinnan till estraden och togo platå på thronen. Kejsarens con: fessionarius hemtade från altaret evangeliet och låt Deras Maj:tr kyssa den heliga boken. Kejsaren emottog derefter ett warljus, fom aflemnades åt honom, git fram till altaret, knäföll och gaf det ät erkebiskopen; samma ceremoni företogs af kejsarinnan. Efter nä gra böner, begåfwo sig kejsaren och kejsarinnan åter till altaret, föllo på knå och emottogo erkebiskopens wälsignelse. Choret söng Domine salvum Erkebiskopen uppstämde Te Deum, fom fort: sattes af orkestern. Han begaf sig derpå, åtföljd af abbe Legrand, bort till Deras Maj:tr och lät dem underteckna den kyrkliga wig: selakten, hwilket äfwen gjordes af wittnena, och dermed war ceres monien slutad. Man begaf sig derefter i samma ordning, fom man ditkommit, tillbaka till Tuilerierna. Efter återkomsten wisade fej: saren och kejsarinnan fig på en balkong, och helsades med adtaz mation af den utanför stående folkmassan. Kl. 4 afreste det fejs serl. paret till St. Cloud, hwarest de ämna förblifwa till den 5 Februari. — En mängd deputationer från kommuner i kringliggande departementer, från arbetareföreningar, gillen o. s. w. woro upps ställde i Tuilerizalleen oh på Concordiaplatsen. Deras fanor buro för det mefta de franffa och fpanffa färgerna. — Utom de fungerande andlige woro närwarande wid wigs seln fem kardinaler, en erkebiskop, nio biffopar, samt två amerifanffa biskopar och samtlige prester från Paris och trakten deromfring. — Det berättas, art kejsaren ämnar löpa och förära Fejfarz innan det halsband, fom kommunalstyrelsen hade bestämt för hen: ne, men fom bon ide wille emottaga. — D. 31 Jan. Man läser i Monitören följande: FKejfaz rens wigsel i Notre-Dame är en af dessa stora national-högtidligs heter, hwilka förblifwa upptecknade i folkets minne; den har låtit inwånarnes af Paris lifliga sympathi för Napoleon III ånyo trä da i dagen. Hela Frankrike skall förena fig i den tacksamhet och tillgifwenhet, fom hufwudstaden wisat kejsaren, och hwilken fejfa: rinnan redan med honom delar. J dessa mer niskomassor, hwilka sammanströmmat, begärliga att se den nya herrskarinnan, låg mes ra ån nyfikenhet; de acklamationer, hwilkas föremål hon war, här flöto från hjertat. Detta ädla och intagande anfigte, hwars mild het och blygsamhet ännu mera förhöjde hennes skönhet, utöfwade på mängden en oemotståndlig tjusningskraft. De arbetande Hass serna begrepo huru mycken bewågenhet och wälwilja kejsarinnans hjerta för dem innebär. — Alla offentliga byggnader och ett stort antal privata hus woro i går afton festligt illuminerade. Framför andra utmärkte sig hotel de Ville, illumineradt med gaslågor och praktfullt defere: radt, hwilket erbjöd en ma gisk anblick. Den stora Rivoli-gatan war från ena ändan till den andra dekorerad med guirlander af fulörta lampor. Boulevarderne erbjödo en rittoresk anblick. Alla theatrar woro prydda med fanor och illuminerade. Hertig Carl af Braunschweig och baron Rothschild hade äfven lysande illumi nerat fina hoteller. En oräfnelig menniskomassa böljade om aftos nen genom gatorna och på Boulewarderna. — D. 1 Febr. Amnestien är, fom man kunde förutse, ide allmän. De landsförwiste generalerne äro ide återkallade. Miniz sterrädets majoritet hade beslutat att återkalla generalerne Bedeau, Lamoriciere och Leflo, men läta general Changarnier förblifwa förs wist. Denna plan blef doc severmera förkastad, emedan man ges nom def utförande ffulle hafwa gifwit general Changarnier, fås fom den meft fruftade af de landsförwiste, en framstående ställning. Upphofwet till planen att fullständigt benåda samtlige generalerne tillskrifwes kejsarinnan. Kejsaren skall hafwa swarat henne: BDet ftår ingenting i wägen för deras åter wändande till Frankrike, om de wilja underkasta sig de willfor, under hwilka största antalet af de förwiste hafwa återkommit. ö D. 2 Febr. Det kejserliga paret begaf fig i förrgår från UAUi.... uq:loo atforf MIA