fade frodiga brodden. På högländ åker stå dock rågarne ännu wid fig temligen bra. — Man undrar och hoppas att den i går börs jade nytändningen skall medföra annan wäderlek sedan nederbörden nästan oafbrutet räckt i 3:ne weckors tid. (W. B.) Lund d. 13 Jan. Likasom wi nyligen hår i Swerige fett twenne rika grosshandlare (Sölfwerberg och Lindftröm) efterlemna betydliga donationer till wälgörande ändamål, få har i dessa da gar inträffat i Köpenhamn, att tvenne ogifta grossörer (Lund och Munk), hwilka lemnade efter fig omkring en million Riksbankdaler, rikligen haft i åtanka de milda inrättningarna. Den förstnämnde har ibland annat skänkt 40,000 Riksbankdaler till en stiftelse för ogifta fruntimmer. (L. W.) utrikes Nyheter. Frankrike. Paris d. 6 Jan. Monitören förmäler i i fin officiella afdel: ning, att ryske gefandten, hr Kisseleff, i högtidlig audiens öfwer: lemnat fina kreditiver. — Med afseende härpå cirkulerar följande historia: För twenne dagar sedan anlände hr Kisseleffs kreditiver till Paris, och i dessa begagnades uttrycken Sire och Majestät, men icke, såsom uti de österrikiska och preussiska skrifwelserna orden: Monsieur mon sfrre. Kejsaren skall hafwa warit mycket upp: bragt häröfwer, och twenne dagar ansåg man det sannolikt, att en notis skulle blifwa kungjord i Monitören, hwari skulle meddelas, att all förbindelse mellan de twenne makterne war afbruten. Hr Kisseleff sjelf skall ännu i går morgons hafwa sagt sina wänner, att det wore ganska sannolikt, att han komme att lemna Frankrike. D. 5 om f. m. hölls ett kabinettsråd. Kejsaren skall i början på ett mycket energiskt sätt hafwa yttrat sitt missnöje med att han, som wisat samfundet och civilisationen få stora tjenster, skördade få li: ten tacksamhet af en regering, hwilken derwid uppträdde i sin gamla rol såsom Frankrikes fiende. Versigny hade sökt att upphetsa fej: saren och talat för ett ögonblickligt fredsbrott med Ryssland. De flesta andra ministrarne hade talat i samma ton. Men just den: na öfwerdrifna ifwer hade bragt kejsaren till att lugnt öfwerwäga förhållandena, och Fould anmärkte, att Ludwig Napoleon ide borde wisa fig mera känslig än Ludwig Philip, fom i 18 år åmnöjt fig med titeln Sire. Korteligen, kejsaren beslöt i samma möte, att han wille emottaga ryffe gefandten, och Ännu samma dag egde audiensen rum. — D. 7 Jan. De wärtembergffa och bayerska ministrarne hafwa öfwerlemnat fina nya kreditiver. Monitören meddelar i fin ide-officiella afdelning, att Österrikes och Preussens gesandter famt minifter-refidenten för Hansestäderne hafwa emottagit fina nya fre ditiver, hwilka ofördröjligen skola aflemnas till kejsaren. ——A t-— — — SS XX Kr Lrnrn —— MM OA