Utrikes Nyheter. Frankrike. Paris d. 20 Dec. Senaten är sammankallad till i dag, för alt disfutera kommissionens betänkande om författningå-movdififa z tionerna. Det tros, att den i samma möte ffall få meddelande om det dekret, fom utnämner Jeromes son till thronarfwinge, i händelse fejsaren dör utan att efterlemna någon son. — Hofwet uppchåller fig i Compiegne, der kejsaren håller res vue öfver natienalgardet, jagar, gifwer fester, och dit skådespelarne från Gymnase hafwa begifwit fig för att spela komedi för de hö: ga herrskaperne. — D. 21 Dec. Senaten sammanträdde i går, men har åns nu ide fattat något beslut. — Fejfarrifet har d. 12 des i hela Algerien på högtidligt fått blifwit proklamerat. 21 kanonskott förkunnade för Algiers imvå nare den festliga dagen. ö — En stor hetsjagt egde i går rum i Compiegne. Alla ins bjudna woro klädde i jagtdrägter; flera damer buro äfwen jagtkläder. Hwarjehanda. Carl Vikloster. Man har tillförne berättat säsom en fånd sak, att Carl V. 14 dagar före sin död sjelf anordnat sin högridliga lilbegångelse, att han wid detta tillfälle blifwit lagd i likkistan o. s. w. Denna berättelse saknar emedleriid all trowärdighet; med sannolifhet låter det blott antaga sig, att en fyrkohögtidlighet egt rum d. 30 Aug. 1558 i anledning af hans sednare likbegängelfe, bwilfen han bewistade med ett waxljus i handen. Lika ogrundad år den berättelsen, att han i klostret gjort fig den mödan att få twenne ur att gå lika, och att han ångrat fin ifwer i striden mot kättarne. Han gjorde twärtom bot i fäck och aska för fin förra mildhet i religionssaker; han förklarade uttryckligen att han kände den största ånger öfwer att hafwa skonat Luther för dödsstraff. Han inskärpte wid hwarje tillfälle fin fon Philip fåfom en pligt den mest ändamålslösa stränghet emot protestanterne och bekände för sin skriftfader, att om något skulle förmå honom att öfwergifwa sin enslighet, skulle det wara hans önskan att deltaga i kampen emot kätrarne. Han hade i allmänhet äfwen i klostret inflytande på regeringen. Han gaf fitt råd i allt, hwilket af hans efterlemnade bref bestyrkes; hans son Philip uppmanade honom iill och med ofta att åter fatta regeringstömmarne, och werkligen skall den gamle kejsaren ett par gånger hafwa warit nära på att antingen åter bestiga thronen, eller ställa fig i spetsen för en här emot Franke tife. J klostret lefde han ide heller såsom munk, utan såsom fejsare; hang hushåll bestod af 60 personer och han had: guld: och silfwerkärl till en wigt af 13,000 uns; till oh med hans wattenfat och wattenkanna woro af massivt silfwer. Linne, och eider: dunsjängfläder egde han i öfwerflöd; den ländstol, i hwilken han fatt, war belagd med 6 kuddar. För musifen bibchöll han fint in: tresse. Man förstärkte choren med 15 munkar, hwilka woro goda sångare, och kejsaren följde med en sådan uppmårksamhet de mur sikaliska prestationerna, att han bemärkte hwarje falsk ton och strart tillrättawisade dem, fom gjort sig skyldiga till ett sådant fel. — Confession af om Fransysk Statsman. Den bekante Fransyske Statsmannen och Skalden Ghateanbriand, som under en lefnad af 77 år, under de mest wexlande tidsförhållanden, fun: nit tillfälle att mer ån någon annan fe denna werldens ting i grund och botten, skref för ej längesedan till en Fransysk Skald: SOm jag åter kunde få börja mitt lif vå nytt igen, få skulle jag Alneina fårfafta ett onda ord och jaa Wisse på söom n AfINoloa ÖB-