Ett par ord till rikets prester i allmänhet och de i Lunds stift i synnerhet. 1. Då dagliga erfarenheten wisar, att presterna, antingen de haft pastorat eller ej, wid fur död wanligen lemna fina familjer efter fig i fattigdom, få förefaller det högst förunderligt, att de pre ster, fom lefwa, och fom säkert ofta känna fin arbetskraft förlamass wid tanken på de sinas blifwande öde, ide söka bilda en Enfeoch fr Pupillkassa eller få kallad Pensionsanstalt. Det wore en småsak för en prest med pastorat, att till en dylik anstalt årligen inbetala 40 a 50 rdr (afgiften för de obefordrade presterna borde naturlig. wis wara mindre); men det wo e ingen småsak, att han, genom en så liten uppoffring, kunde bereda fin honom öfwerlefwande fas milj ett ärligt understöd af 2 a 300 rdr. . Nyligen hafwa rikets organister, klockare och folkskollärare, på ett: enda möte, i Stockholm, uppgjort, antagit och till Kongl. Maj:tss nådiga sanktion inlemnat förslag till Reglemente för en enfeoch! pupillkassa, hwilfet förslag skall wara bygdt på mycket ändamälå-: enliga grunder. Men deras närmaste förmån, presterna, fom mäns 4, ga år mycket skrifwit och mycket talat i ämnet, hafwa ännu icke funnat åstadkomma något dugligt i denna wäg. Ån Såsom det nu är ftåldt med presternas löningssätt, (hwaromemn inf. en annan gång torde fomma att yttra fig), är det dem nästan d omöjligt att på annat sätt, än genom en entfec och pupillkassas bil I dande, göra några egentliga befparingar för fin efterlefwande fas i miljs behof. Hwarföre bilda de då ide en sådan kassa? Nog I funna de, om de wilja. Säga de annat, få måste de, upplysninz gens målsmän, erkänna att de i förstånd frå under fina organister, klockare och skollärare och under medlemmarne af, snart sagdt, hela: rifets regementå-mufif-forpfer. 21. På skånska presterskapet hwilar en börda, fom kallas prefte gårds-öfwerbyggnad, fom hårdt trycker tillträdande kyrkoherdar. För cirka 20 år sedan framlade professorn m. m. biskop Agardh ett före flag, enligt hwilket all prestgårdsöfwerbyggnad i Skåne kunde ine: om wiss tid amorteras, på det sätt, att hwarje kyrkoherde till en fassa årligen inbetalte 10 rdr banko. När en kyrkoherde dog, fick hans sterbhus, på ett bräde, oafkortadt tillbaka allt Hvad den af lidne till kassan inbetalt; ty det war endast genom räntan af de d inbetalte medlen den ifrågawarande amorteringen skulle ske. Och I tills alla öfwerbyggnadsbeloppen förswunnit, egde tillträdande fyrs I foherdar att af fastan få låna penningar till gäldande af de des Å ras preftgårdar widlådande öfwerbyggnader, så att en utnämnd pås 4 stor, enligt detta förslag, hade sluppit, att, såsom nu, sedan han i först farit landet omkring för att låna penningar till bosänning, göra samma resa omigen för att låna till öfwerbyggnad. Männe presterna antogo detta lika enkla fom fördelaktiga förs 4, slag? Nej, de woro redan då inlullade i den dwala, hwari de nu! sofwa få fört. — Wäl finnes nu en beräkning, som äsyftar nämne de öfwerbyggnaders amorterande; men att denna inrättning år tussende gånger mera intrasslad och tusende gånger mindre fördelaktig ån det Agardhska förslaget, det måste hwar och en inse, som blott : för en liten stund will öppna ögonen. Swenskman. 2 Markegångspriser år 1832 i banko. Wi t Hwete. Råg. Korn. Hafre.. Hallands ldääuund. 10o: 36. 9: — 5: 32. 3: 8. Fahlu län A... 33: — 11: 16. 9: — 5: —Westmanlands llnna. 11: 16. 9: 12. 2: 20. 3: 32.. Westernorrlands lkännn. — — 9: 16. 7: 40. 4: — Sodermanlands linng. 1:: 16. 9: — 7: 16. 5: 32. Skaraborgs tdänn. 22: — 9: 16. 7: — 3: 32. 2 Stifts: Nybeter.