Min anda ffulle icke mera wara hos mina efterkommande, den dag då de upphöra att förtjena den stora nationens färlef och för: troende. — Wälan! hwad fom dag mest rörer mitt hjerta, är tanken att kejsarens anda är med mig, att hans tanke leder mig, att hans skugga beskyddar mig, i det J, genom ett högtidligt steg, kommen i franska folkets namn för att bewisa mig att jag har förtjent landets sörtroende. Jag behöfwer icke säga eder, att hela min sträfwan skall gå ut på att i förening med eder arbeta för Frankrikes storhet och lycka. — Detta tal emottogs med ropet: lefwe kejsaren! — Derefter samtalade presidenten med senatorerne hwar för sig. (Enligt priwata underrättelser tilltalade senatorerne Ludwig Napoleon med Sire och Eders Majestät.) — Widare innehåller Monitören följande notis: 7IJ den nya or ganisationen af regeringen ffall presidiet tillhöra fejfaren sjelf. Denna omständighet har bestämt prins Jerome att nedlägga fina funktioner såsom senatens förman i pring-prefidenteng8 hand. — Monitören meddelar twenne dekreter af Ludwig Napoleon om wäljarnes sammanträde och inkallandet af lagstiftande förfamligen, Det första dekretets första artikel lyder sålunoa: Franska folket samm ankallas i sina walförsamlingar d. 21 och 22 Now. d. å. för att antaga eller förkasta följande: Franska folket will återupprättandet af den kejserliga wårdig: heten i Ludwig Napoleon Bonapartes person, med ärftlighet i hans direkta, legitima eller adoptiva ätt, och gifwer honom rättighet att ordna thronföljden inom familjen Bonaparte sålunda fom det är bestämdt genom senatskonsultet af denna dag. (d. 7 Now.). De följande artiklarne bestämma bland annat att hwarje 21årig fransman, fom år i fullt åtnjutande af fina medborgerliga och politiska rättigheter, fan rösta. Omröstningen är sluten och sker genom ja eller nej. Det andra dekretet lyder få: Den lagstiftande församlingen inkallas till d. 25 Now. för att konstatera omröstningens riktighet, uppräkna rösterne och proklamera refultatet. — Jerome Bonaparte har, sedan han nedlagt sin post såsom senatens president, åter inflyttat i invalidernes hotell, hwars guwere nör han år. I dag på morgonen höll han en revue öfwer famts lige invaliderne, hwilkas antal uppgår till omkring 3000, och ut färdade derpå en dagorder, hwari han uttalar fin glädje öfwer att åter befinna fig bland dem, och tackar general Sauboul, fom wunder hans fråmvaro fungerat såsom guvernör, för det fått, hwarpå han uppfyllt sitt wärf. England. London d. 8 Now. Flera delar af ön Jersey skola ofördröj: ligen befästas och de der garnisonerande truppar förökas. Rå Guernsey har åter en stor mängd krigsmaterial blifwit bragt iland. J Alderney är man ifrigt sysselsatt med att anlägga en befästad nödhamn och derigenom göra denna till medelpunkten för widfträf: ta och kraftiga förswarswerk. Alderney ligger blott I eng. mil från Cap la Hogue och 20 mil från Cherbourg. Jngenting fan passera Cap la Hogue eller lemna Cherbourg utan att blifwa bes märft från Alderney. Milisen på Jersey och Guernsey är en stark wäl disciplinerad får och fullkomligt egnad till öns förswar, ty alla öns aktade inbyggare äro medlemmar deraf. ÅÄngbåtsförbindelsen emellan England och öarne i kanalen år nu få ordnad, att, ihäns delse af frig, en daglig kommunikation fan inrättas, och attrörels serna långs en stor del af franska kusten på 5 till 8 timmar funna inberättas till Hurt Gastle och derifrån genom telegrafen till alla delar af England. Daumark. Köpcuhamn d. 13 Now. Repertoiren för nästa wecka är bee stämd sålunda: måndag Gventyr paa Fodreifen; tisdag ÅFor ti Aar fiden och Conservatoriet; onsdag Tycho Brahes Ungdom och Alferne; torsdag Macbetly; fredag Ungdom og Galskab och dans: lördaa MYtPientfen! MAN Astaro as A MTLAA Mask os