och Stockholm. — Hwarken Gauthiod (från Xuded) eler Swenska Lejonet (från Stralsund) hafwa ännu på aftonen hich. Å. (D. T.) Uutrikes Nyhcter. Daumark. Köpenhamn d. 30 Okt. I hertigdömet Sleswig har den i Köln utkommande Xölnische Jeitung blifwit förbjuden. — Repertoiren för nästa wecka är bestämd sålunda: måndag Mafferaden och musikaliskt divertissement; tisdag Geert Wejt: phaler, dans och For ti Aar fiden; onsdag Tycho Brahes Ung: dom och Alferne; torsdag Soldaterldier och Napoli; fredag Macbeth; lördag Audientfen, dans och Tydo Brahes Ung: dom, söndag Meedbeilerne. — Till de förolyckade fiskrarnes familjer har härstädes influtit 8816 rbdr, hwaribland 200 rbdr från Hennes Maj:t Enfedrottninz gen. J Helsingör och här har inalles influtit omkring 14,000 rbdr. Frankrike. Paris d. 25 Okt. Monitören meddelar en liten notis, för att motsäga den af åtskilliga tidningar offentliggjorda underrättelje, att presidenten snart ämnade företaga en resa till de nordliga de: partementerne. — Med afseende på titeln Napoleon III, fom den nye fejfa: ren säges wilja antaga, förhåller det fig på följande sätt: D. 22 Juni 1815 utfärdade kejsar Napoleon fin thronafsägelscakt, i hwilfen det heter: Miitt politiffa lif är slutadt och jag proklamerar min fon, under titel af Napoleon II, såsom fransmännens fejfare. Samma dag, d. 22 Juni, sände kejsaren denna fin proklamation, i form af ett budskap, till begge kamrarne, hwilka antogo thronaf: sägelsen, och fom hwar för fig utnämnde en kommission, fom offis cielt skulle meddela kejsaren deras beslut. Lejsaren swarade, att han blott hade gjort detta stora offer för nationens walfärd och för sin sons intresse, fom alltså mu — tillade han — war proflames rad såsom kejsare. Strart efter thronafsägelsens emottagande be slöt representantkammaren, att der skulle insättas en prowisorisk res geringakommission, bestående af fem ledamöter, tre walde af repres sentantkammaren och twå af pårsfammaren. J reprefentantfame marens möte d. 23 Juni framlades en mängd särskilta förslag, men debatten slöts med öfwergång till dagordningen. Denna dag: ordning motiverades bland annat genom att Napolcon IT blif. wit fransmännens kejsare genom Napoleon I:s thronafsägelse och i fraft af kejsardömets författning. Den antogs enhälligt ar begge famrarne. Den 25 Juni utfärdade den provisoriska regeringsfome missionen en proklamation till folket, hwari den meiddelade det fejsarens thronafsägelse och hans sons proklamering. — Kamrarne utfärdade en adress till armeen, som emotteg uppläsningen deraf med ropet: lefwe Napoleon 1I — D. 6 Juli undertecknade pro: wisoriska regeringen den konvention, i följd hwaraf Ludwig XVIII återwände till Frankrike; men ifrån d. 22 Juni till d. 6 Juli hade Napolron II warit kejsare och war som sådan erkänd af landets laglige representanter. Hans namn finnes öfverallt i dessa dar gars debatter och alla allmänna handlingar. DTå det såled. s faks liskt har existerat en kejsare Napoleon II, få följer det ar fig sjelf, att den nye kejsar Napoleon blifwer den tredje. Den korrespondent i Ind. Belge, fom återkallar dessa förhållanden, har dermed hufwudsakligen för afsigt atv wisa, att Ludwig Napoleons anspråf på titeln den Tredje, är af en helt annan natur än Bourbonnernes, hwilla år 1815 läto proklamera den nye konungen under namn af Ludwig XVIII, änskönt ingen Ludwig XVII någonsin existerat. Ludwig XVI:s fon dog i Temple, hwarest han hölls fången, utan att någonsin hafwa blifwit utropad till konung. — D. 26 Okt. D. 23 d:s wäntade man till Marseille twå ångfregatter och en korvett, hwilka skola transportera twå regemen: ten af derwarande garnison till Rom. — D. 28 Okt. (Tel. dep.) Monitören innehåller ett meddelande, enligt hwilket ratifikationen af det turkiska lånet blifwit bestämt wägrad. Det är afwen, enligt sednaste berättelser från Konftantinopel af den 15 d:s det enda sanna af allt, hwad derifrån life wit omförmält. (Journ. des Deb. hade nemligen utspridt rykten om ett i Konstantinopel utbrutit uppror och om en hotelse af fran: ske gesandten, att begära fina pass). Stifts:-Nybeter. Kengl. Maj:t har under d 11 finl Ang. i Nader bifallit rektor F. Boras och follega sch. C. Ruths underd vbeswår öfwer Kongt. Kammar ollegii beslut i fråga om ufhetalande af så falla fsFarevonsssan til APA A. rs .