wald rols kostym, med en violbukett i handen, och bakom dem her rarne swartklädda. Trenne trefärgade fanor med presidentens ina signier woro planterade på scenen. Mamsell Rachel framträdde ilå grekisk kostum och med en stor lagerkrans såsom scharp. I handem höll hon den bok, hwaruti historien upptecknar bedrifterna. Honi! gick fram till presidentens loge och komplimenterade honom. Ludz wig Napoleon beswarade denna kompliment. Derefter reciteradefi hon Arscene Houssayees wersar, fom icke äro utan wärde; de äro hufwudsakligen en omskrifning af Lutwig Napoleons tal i Borfi deaux. Wid ridåens fall inropades både skådespelerskan och först fattaren. Ceremonimästaren Touillot de Cauches afsändes för attt tacka mamsell Rachel. Wid början af tredje akten af det derpåsåt följande lustspelet lemnade presidenten salongen, och begaf sig till St Claud under den utanför församlade folkmassans rop: lefweg fejfaren! — J affeende på det beslut, fom senaten nu skall fatta, harr inom densamma bildat fig ett parti, fom för att förkorta diskus sionen will att senatsbeslutet blott skall beftå af en artikel, få Iyzx dande: Franska kejsardömet är ärftligt i direkt linea i Ludwig Nasr i polcons familj. J händelse Ludwig Napoleon ingen fon får, eger: i han rått att fjelf wälja n efterträdare, äfwensom att widtaga derb; modifikatiener i författningen, hwilka han sjelf finner nödiga, fört. att bringa de nya statsmakterne i harmoni med den nya regeringss4 formen. Emot denna plan, hwilken åter skulle gifva Ludwig NaFs ät poleon diktaturen i händerna, skall lifwäl hafwa rest fig någon m opposition. — Det såges, att presidenten, fom ämnar begifwa fig til Compiegne för att jaga, will derifrån göra åtskilliga utflykter till några : ö städer i grannskapet, såsom Rheims, Saint Qventin o. s. w. ! — D. 24 Okt. Monitören meddelar fortfarande i fin half-offiz ciclla del imperialistiska adresser, oh upptager i dag nåra 700 fådana. Kommunen Chazay dB Azergues har lemnat en adress med H 214 underskrifter, hwaruti Napoleon III ombedes att ide blotta blifwa Frankrikes kejsare, utan äfwen konung af Algerien. — J går war en mycket lysande teunion i St. Cloud, hwilken lagstiftande fåren, senaten etc. i massa biwistade. Äfwen exfonunz Å gen Jerome och hans fon Napoleon, fom nu hos prefidenten är: mycket wäl anskrifwen, woro närwarande. — Angående kejsarkröningen af påfwen erfar man, att Österrike wäl ide har något att deremot inwända, men att kejsar Franz Joe seph i detta fall förwäntar en lika uppmärksamhet. — Gfter feft-reprefentationen i Theatre fransais reste prejtdenten tillbaka till St. Cloud. DÅ han ankom i närheten af gasfaz briken wid Passy, emottogo arbetarne derstades honom med facklor: och följde honom till början af Boulognersffogen. Presid enten res ste naturligtwis i skridt, få länge han befann sig åtföljd af arbe: tarne, hwilka han wid afskedet lät tillställa 200 fr. Dessa skänkte 4: penningarne åt sällskapet Saint-Bincent-dePaule. — Ett antal senatorer har redan anländt till Paris. J palats ig set Luxembourg träffas nödiga förbererelser för senatens utomors 4 dentliga session, hwilken, fom det försäkras, icke skall wara längre än 8 dagar. 2 —2 Englaud. London d. 23 Ckt. En duell, fom egt rum emellan twenne d fransmän, och i hwilken den ene af dem, en sjökapten mid namn de Cournet, blifwit skjuten, har i dessa dagar wäckt ett ftort uppscende. De twenne sekundanterne, hwilka äfwen äro fransmän, hafwa blifwit arresterade, men wägra ihärdigt att angifwa den andre: duellantens namn, för att ide låta honom blifwa ett offer för de: engelska lagarnes ftrånghet i affeerde på dueller. Cournet skall! hafwa fallit i fin sertonde duell. ———— —— Hwarjebanda. oo Anv det är att harkeras aratis. J en barberstuga inkom