werkslärlingar å ena, samt artillerister andra sidan, hwarwid, som wanligt, polisbetjeningen förhöll sig neutral. — Sedan båda partierne på en i närheten belägen för liderlighet beryktad krog först intagit nödigt antal supar, och i wärdens ögon sålunda wi fat fig ej wara några drumlar, kommo de gräl, hwarwid till en början 2:ne lärogossar blefwo ganska illa tilliygade, få att den ena i följd deraf tros blifwa enögd. En af stadens borgare, som hörde nödropen skyndade dit obewäpnad för att stifta fred och råd: da de anfallne gossarne; men blef för fin wälmening få swårt flagen att, ehuru begåfwad med owanlig styrka, fara likwäl är om han någonsin återfår fin helsa, emedan han arhöll öfwer 30 swåra flag i hufwudet af s. k. knölpåkar, försedda med genomslagna fpis kar, samt dessutom flera blånader och 6 blodwiten öfwer armar, skuldror och lår. Äfwen stenkastning anlitades af wåldswerkarne. Dessa bravourer utfördes af artillerister, hwilka, såsom wanligt wid slika tillfällen, ej stördes i sin ifwer af någ ot mellankommande befäl, ehuru kasernen ej ligger 200 steg derifrån. Flera fredliga wandrare blefwo sedermera utan åtskillnad öfwerfallne. Det är emellertid beklagligt, att sådane wålduppträden gång efter annan kunna passera. (Det bör anmärkas, att under sistl. marknad den 14 dennes en målaregesäll under en dylik wapenbragd fick sitt ena öga utstucket.) Förrän polisen tillhålles att fullgöra fin pligt, hus: bönder och mästare pligtfällas enligt förut utfärdade polisförfattningar, samt militår-befålet tillhålles att handhafwa bättre difciplin inom fin korps, än hittills skedt, fan man ej hoppas någon förändring. (Korr.) Danmark. Köpenhamn d. 26 Okt. Sleswigska jerndanan. Frägan angående banans riktning är fullkomligt ordnad. Den skall gå från Flensburg i rät linea till Tönningen öfwer Husum; från fijts nämnde stad skall gå en twärbana, fom närmar fig staden Sledwig på ett afstånd af wid pass I mil, till Nendsborg. — Roskilde Korsör-banan. Man har anledning att antaga, att äfwen anläggandet af denna bana ffall i dessa dagar blifwa definitivt ordnadt. i Tysklaud. Frankfurt d. 23 Olt. J dag på e. m. hitkom hertiginnan af Orleans med sina begge söner, grefwen af Paris och hertigen af Chartres. De qwarstadna här tills öfwermorgon, under det er: drottningen af Frankrike redan i morgon lemnar wår stad. Frankrike. Paris d. 23 Okt. Den enda politiska nyhet, fom bladen med: dela, är festrepresentationen i Theatre fransgais, fom biwistades af Ludwig Napoleon. Theatern war strålande upplyst, logerna på det smakfullaste dekorerade, alla trapporne belagda med röda täcken, och presidentens loge beklädd med karmosinrödt sammet, i hwars midt örnen swäfwade. Öfwerallt i salen woro plåtar anbragte med presidentens namnchiffer samt krönta örnar. Alla ministrarne, Baroche, Billault, generalerne Magnan och Lawoestine samt en stor mängd höga embetsmän med deras damer, woro närwarande. Theaterns direktör Arscene Houssaye hade drifwit galanteriet så långt, att hwarje dame wid ingången till logen erhöll en blomfterz dukett. De stycken, fom uppfördes, woro: Corneilles 7Cinna eller Augusti nåd — SKejfardömet, det är freden (beflamationsnum: mer af A. Houssaye, deklameradt af Rachel) — Man ffall aldrig swärja på något, (lustspel af Musset) — en nog förunders lig sammanställning af titlar, fom gaf anledning till åtskilliga sarkasmer. Kl. 8 börjades representationen, och kl. half I ankom presidenten under. andra akten af Cinna. Han emvitogs merd fifliga acklamationer, hwilka för ett ögonblick afbröto tragedien. De allusioner, som denna innehåller, och som passa in på flerahanda föärhslltanden uvptogos med starkt bifall. — Sedan ridåen fallit för