Yvette (7 8v 1585(4 18565 YR 55 FIRAR 2 ÖÖÖ rarne hafwa uppfyllt sin pligt med nit och takt. Marquis de Lawoeftine. — DÅ prins-prefidenten återkommit från fin resa, besökte han slottet i Amboise, hwarest han lät presensdera fig för Abd-el-Fader : och förkunnade honom med följande oid upphörandet af hang fångenffap: Abdeel-Kader, jag kommer för att förkunna eder friheten. Så snart de erforderliga förberedelserna blifwit träffade, skall ni blifva förd till Brussa i Sultanens stater och der emottaga af franska regeringen en emot er förra rang swarande pension. Ni wet att er fångenskap länge förorsakat mig stor sorg, i det att den vouppe Fv hörligt påminte mig om, att förra regeringen ide efterkommit fin åtagna förbindelse emot en olycklig fiende, och intet är i mina ögon få förödmjukande för en stor nations regering, fom att till den grad misskånna fin kraft, att den lemnar eft löfte cuppfyldt. Ädelz mod är alltid den bästa rådgifware, och jag är öfwertygad, att edert wistande i Turkiet ide skall skada wåra afrikanska befittnins : gars lugn. Er religion lärer lika wäl fom wår, att man måste underkasta fig Försynens wilja. När Frankrike således nu är herre : öfwer Algier, så har Gud welat det så, och nationen skall aldrig afstå från denna eröfring. Ni har warit Frankrikes fiende, men jag låter icke desto mindre ert mod, er ka rakter och er resignation i olyckan wederfaras rältwisa; derföre sätter jag en åra uti att: låta er fångenskap upphöra och sätter fullkomligt tillit till ert ord. Dessa ädla ord rörde djupt ereemiren. Sedan han förklarat : H. Höghet fin wördnadsfulla och lifliga tacksamhet, swor han på Koranen, att han aldrig wille söfa att oroa Frankrikes herrawälde i Afrika, och att han utan förbchäll ellar swek underkastade sig dess wilja. Abdsel-Kader tillade att det wore att misskänna andan och bokstafwen i den af profeten gifna lag, om man trodde, att den tillåt att bryta de emot christna ingångna förbindelser, och han wis Hi fade prinfen en wers af koranen, som utan undantag fördömer Få hwar och en, fom bryter till och med åt otregna gifna förbindels fir ser. Prinspresidenten har, fom det heter, beslutat emirens frigife ning twärtemot hela hans omgifnings afrådande. — D. 20 Okt. Man will weta, att ett om just icke allmänt likwäl ganska widsträckt amnetti-projeft snart går af stapeln. — Det försäkras, att wid kejsardömets proklamerande Ludwig Narolcons farbroder Jerome skall blifwa vice konung af Algerien med titel af Majeftåt. I samm anhang härmed berättas äfwen om hr v. Persignys upphöjelse frår grefwe till hertig, och hr Bas roches till rifåerfesfanster, äfwensom om andra adelffapsoch wärdighetsförläningar. — I går kl. 2 e. m. — berättar Monitören — begaf fig prinsds presidenten till det nya Louvren för att taga der förewarande arz beter i ögonsigte. Han steg ur fin wagn på Tuillerigården och gick till fots till bangården wid Rivolizgatan. Härefter öfwersåg han utgräfningarne på andra sidan om platfen och yttrade sin tills fredgtällelfe öfwer entrepreneurenes wes ksamhet och nit. Derifrän begaf H. Höghet fig till Lonvera och besökte de för souveränernas museum bestämda salarne. Derefter besåg han de på käen werfe ställda stenarbetena och återwände till Tuillerierna äfwen till fots. Öfwerallt blef prinsen, som rörde sig midt ibland folfmassorna, helsad med ropet lefwe kejsaren och med tecken af den wördnadsfullaste sympathi. Enligt patrie ledsagade statsministern Fould presidenten arm i arm. i — Enligt rykte skola walkommunerna till senatskonsultets ratifiz cerande inkallas till d. 21 och lagstiftande kåren till d. 28 Now. Sålunda skulle kejsardömet funna proklameras d. 2 Dec. Ater försäfras, att påäfwen skall i Maj månad komma till Frankrike. Här och der skola till och med petitioner till honom cirkulera. — 1 Hwarjehanda. 2 gar A