då fyra bewapnade man narmade sig höonom, vw itwa af DEI IV sade sina pistoler, hwilkas kulor gingo genom hans hufwud och bröst. Mördarne undsluppo, gynnade af mörkret; kl. war neml. 5 på morgonen. Det är troligt, att politiska motiver hafwa mar rit medwerkande i detta mord. — Från Montpellier berättar Mioz nitören följande: Kl. I begaf prinsen sig till den bal, fom staden hade arrangerat i theaterhuset; han blef emottagen med enthusiasm. Efter att hafwa öppnat denna ba!, besökte han en annan, fom gafs i ridhuset, och hwarest deltagarne till största delen woro handnvecr: kare. Då prinsen inträdde, blandade sig i de talrika ropen: lefwe kejsaren! några rop: lefwe amunestien! Prinsen märlte det, och efter att hafwa sutit ett ögonblid, steg han upp for att aflägsna fig. Under det han gick nedåt estradens trappsteg, hördes samma rop. Då stadnade prinsen och med fast och stadig stämma yttrade han följande ord: Jag hör ropet: lefwe amnemien. Amn st en är mera i mitt hjerta än i eder mun, Om j önsken den, få gören ce der wärdige dertill genom godt uppförande och genom patriotism, Dessa ord blefwo emottagne med ropet: lefwe kejsaren! och prins fen uppnådde fin wagn under ett blomsterregn. — Wi tillägga, att Herault-depertementet lemnat ett af de största bidragen till depors tåt onerna; i detta departement ligger Beziers, Bedarieur och flera orter, hwarest upproriska rörelser utbröto efter d. 2 Dec., och hwarest krigsrätterna gingo strängast tillwäga. Önskningen om amnesti är derföre högst naturlig i detta departement. Läkwäl må det anmär: kas, att innan nämnde uppträde på balen egde rum, öfwerheten hade låtit kungöra i staden, att presidenten benådat 130 politiska förbrytare. Ä — Från Bordeaur heter det, att då öfwerheten blifwit underråts tad, att en person i kommunen Flairac fabricerade kru, polisfoms missarien Chauwin b gaf fig dit, och fann äfwen i det angifna hur fet ett par ffålpund frut, piftoler, fulor och ett laddadt gewär. Sruts fabrikanten arresterades. — Afwen uppdagade hr Chauwin en as nan hemlig krutfabrik i sjelfwa Bordeaur, wid gatan Permentade; twenne personer woro sysselsatte med att fabricera kanonkrut. Då de sågo poliskommissarien, förföfte de att göra motstånd, men bl.fwo snart öfwermannade af polisbetjenterne och bragte i arrest. — I Paris talar man ide om annat än kejsardömet. Fortfarande påstås, att presidentens adjutant, general de Cotte, afrest till Rom, för att förmå påfwen att fröna den nye fejfa en. Om res fultatet af denna mission äro ryktena emedlertid mycket varierande. Somliga wilja weta, att påfwen samtyckt, och att han om några weckor skall inffeppa fig till Marseille, hwarest ministrarne, fardi nalerne, en deputation från senaten o. s. w. skulle emottaga honom. Andra säga deremot, att Pius förklarat, att ånskört han, säsom werldslig furste, gerna skulle se kejsardömet återupprättadt, kunde han icke, i sin egenskap såsom kristenhetens öfwerhufwud, komma till Frankrike för att fröna Napoleons efterträdare. Han skall till och med ide, säges det, hafwa låtit beweka sig af Cottes hote se, att Frankrike wille draga sin armeekår bort ifrån Rom. — (K. 3.) Det försäkras, att order redan hit ankommit om widtagande af alla förberedelser och anordningar till fröningåhög: tidligheten, hwilken bestämt skall ega rum d. 2 Dec. uti Notres Dame. En annan wigtig underrättelse är den om hr de Mornys återinträdande i fabinett.t, hwilket fom det påstås skall försiggå straxt efter Ludwig Napoleons återkomst. Hr Persigny berättas skola in taga en af kejsarrikets högsta wärdigheter. — Man will weta, att gen. Castellane redan erhållit befallning att utbyta sitt befäl i Lyon emot Paris, och att gen. Magnan skall wara utsedd att mottaga öfwerbefälet öfwer belgiska erpeditionsarmeen. (22) Hwad fom å Frankrikes sida skulle funna gi wa anledning till sådana steg, är ännu en hemlighet. Ä — D. 6 Okt. Officiella depescherna öfwer presidentens resa lys da fom följer: Toulouse d. I Okt., fl. 2 e. m. Prinsen har ge nomtågat hela staden, för att begifwa sig till revuen på Polygon. Enthusiasmen har öfwerträffat all förwäntan; samtliga folket har uttryckt en enda acklamation: lefwe kejsaren! — Yitermera från samma ställe kl. half 3 e. m. Prinsen har afhållit en revy öfwer de talrika deputationerne från Haute Garonne och nästgränsande departementer, omgifwen af de lifligaste hyllningar. Devartemen: tet Haute Garonne såg aldrig en liknande opinionsyttring. Man uppskattar den på Vol on församlade folkmassan till 200,000. Prinsen blef wid fin ankomst och afgång öfwersållad med blom mor. Öfwerallt ropet: lefwe fejfaren! Hwarjehanda. — Wilda Dwergar. Den bekante Engelske resanden Harras, C. frFoofum roshoskrifnina FHiohlanude Af Efth5j niaad