bagat, ar Do. as Wingard, Å A. Fröst, A. Å. Gralstrom, J. J. Hedren; H. O. Helmström, J. Janson, J M. vindblad, B. G. Lindgren, A. Melander, H M Melin, E. I. Nordenson, MN. Nordlander, J. Nordlund, A. I. Petters: fon, Jos. Wallin och P. Wieselgren, jemte porträtter och facsimiler, 4 delar; nedfatt från 8 rdr till 5 rdr 32 ff. Luthers lefwerne; med 12 plancher, 12 ff. Tusen och En Natt; med 18 plancher, 8 delar i 4 wolumer, bunda na i cloth, 10 rdr Carlen, Emelie, Familjen i Dalen; med 4 fina stålstick, nedsatt frång 2 ror till terdr 16 ff. Onkel Adam, Olga. Berättelfe med 4 ftålftit, nedsatt från 2 rdr till 1 rdr 16 ff. Norden. Kalender 1850, med 16 plancher; nedsatt från 1 rdr till 24 ff. Norden, 1851, med 26 plancher, 32 ff. LL 3. Torell. dd PostScriptum. Helsingborg. Enligt underrättelser med snällposten från Stodz holm, ingick till hufwudstaden sorgebudskapet om H. K. H. Prins Gustafs död med kurir sistl. tisdags morgon. Den näst sista lås farezbulletinen är af följande lydelse: 7H. K. H. Prins Gustafs sjukdom har de sista twå dagarne antagit en bestämd karakter af nervfeber, med mycken matthet och oro, hwilka i dag efter en fömna lösnatt betydligt ökats. Christiania d. 24 Sept. — J A.B. för d. 28 läses: Enligt hwad wi på enskild wäg inhemtat, woro DD MM. såwäl som den öfriga Kongl. familjen, såsom man lätt kan tänka sig, försänkta i den djupaste sorg, hwilken delades af helal Christiania befolkning. Det sammankallade öfningslägret på Garzdi dermoen, der H. K. H. Kronprinsen samma dag eljest skulle hafwa fört befälet öfver en större fältmanöwer hade genast blifwit inställdt. Man hyste i Christiania den föreställningen, att begrafningen skullel! komma att med wanlig högtidlighet försiggå derstädes, men liket fez dermera komma att föras till Stockholm för att nedsättas uti dete kongliga grafforet i Riddarholmskyrkan. — Samma deltagande i den fongliga familjens sorg som man ådagalagt i Christiania, har hos alla klasser af Stockholms befolkning gifwit sig tillkänna. Knappt hade underrättelsen om H. K. H:s död hunnit sprida sigi förrän man på hufwudstadens gator mötte personer, hwilka redan hade anlagt sorg. Alla budar, der sorgsaker försäljas, hafwa unz der hela dagen warit besökta af ett stort antal damer, fom ffyndan att förskaffa fig det nödiga för sorgdrägten. Wid Kongl. Maj:ts hof är från och med i dag anlagd tre månaders sorg efter H. K. H. Prins Gustaf. Fruntimren bruka fläta fållar, swarta wantar och solfjädrar, samt kawaljererne till hofuniformen swarta underkläder, swart klädeswäst oh krusflor om armen, med smala fållar och korta hängande ändar, till dess om sorgens förändrande kan warda tillsagdt. ö Med anledning af H. K. H. Prins Gustafs död kommer i morgon Fl. 12 på dagen sorgringning i hufwudstadens kyrkor attti ega rum. h 3.— Genom utfärdade general-order af d. 28 Sept. har K. Maj:t Is befallt, att officerare af alla grader skola genast anlägga sorg ttrenne i månader, räknadt från ofwannämnde dag. De första 6 wedorna bäres omkring wenstra armen swart krusflor knutet med 6 tums hängande ändar; den öfriga tiden floret enda it lindadt omkring armen. — Den t. f. regeringen har beslutat utfärdandet af en allmän! kungörelse, hwari rikets inwånare underrättas om H. K. H. Prins Gustafs timade död, samt einran meddelas om de sorgebetygelsersom i anledning häraf böra iakttagas. ö — Representationerna å k. operan äro inställda, äfwensom an dra offentliga nöjen i hufwudstaden. I — Från Christiania förmäles d. 27 Sept., att H. K. H. Prins Gustaf skulle ligga på paradsäng på slottet tisdagen och onsdagen, hwartill allmänt tillträde skulle lemnas. — Under d. 25 har Kgl. Maj:t befallt, att sorgringning skall företagas i kyrkorna hwarje dag från kl. 12 till 1, i hufwudstaden tills widare och i öfriga frå. der samt på landet under fyra på hwarandra följande dagar. — Utländska tidningarne med dagens post gå från Paris och London till d. 27 Sept. — I England synes man ånyo frukta för frigiffa företag från Frankrike; ön Wight skall sättas i förfvarsz! tillständ. Frankrikes fiendtliga förhållande i tullfrågan mot Bele! gien wäcker misstanka, och pressen uttalar sig starkt deremot. — sPringeprefidenten inskeppade fig i Marseille d. 27, för att öpver-: wara en stor nautisk fest, fom hela medelhafsflottan skulle gifwa. Påfwen och konungen af Neapel hafwa hwardera sändt en gesandt