123 började nationalgardet defilfe-marfhen, fom räckte inemot en imma. Wid gudstjensten i kyrkan woro wid pass 100 af fejfare ömets gamla soldater närwarande i galauniform. Regattafesten örjades kl. 2, hwaruti wid pass 100 båtar och fartyg deltogo. Kl. börjades sjöfäktningen på Seinen. Närmare detaljer om festen ssaknas ännu, då intet af aftonbladen utkommit i Paris på feftda ågen. Det stormfulla regnwädret hade naturligtwis förstört de träf: fade förberedelserna till illuminationen och fyrwerkeriet, äfwensom balen på Innocencesplatfen måste uppskjutas. — Monitören bekräftar ryktet om en omfattande amnesti i an: ledning af d. 15 Aug. Öfwer 1200 personer, dömde dels för poli iffa och dels för andra förbrytelser, hafwa antingen dlipmit full: äkomligt benådade eller erhållit mildring i straffet. Schweitz. Thiers har till följd af amnestidekretet lemnat Vevey och åter wändt till Frankrike. Tysklaund. Mannheim d. 14 Aug. Prinsessan af Wasa med sin dotter Carola skola i dessa dagar härifrån afresa till fina gods i Öfterrike och der tillbringa wintern, hwarigenom alla rykten om prins: presidentens af Frankrike förmälning med prinsessan af sig sjelf wederläggas. Kejsaren af sterrike har återkommit till Wien och der lif: wit emottagen med starkt jubel af en folkmassa, fom man uppgif: hver till 60,600 menniskor. j J Hessen fortfar man att straffa de embetsmän, fom deltagit si upproret 1850. Turen år nu kommen till presterne, fom man sicke kunde ställa för en krigsrätt. Ä Rysslaud. Koleran i Warschau fortfar att rasa; enligt sednaste under: rättelser utgjorde antalet af nya sjukdomsfall 550 och 244 döda. UUnder behandling woro 1433. (Kyrkokonferensen i Helsingborg d. 20 Juli 1832. (Ur 7Bmwangeliff Kyrfowån för d. 4 Aug. Jnföres på begäran) (Fort). fr. Nr 66) Sedan talaren utwedlat, fajt i korthet, hwar och en af dessa satser, rörde fig diskussionen serdeles omkring den tredje satsen, der wid hr Tullberg från Malmö ansåg det äfwentyrligt, att få göra Tgåfworna till det första och gifva dem rättighet att werka. Måns ga funna i dåraftig förmätenhet tilltro fig hafwa gåfworna, tillegna ig embetet och kringsprida för allmänna säkerheten och för tron farliga satser; derföre böra alla, fom skola werka inom förfamlingen, hafwa wetenskaplig underbyggnad och inför behöriga myndig: beter aflägga examen, för att wisa om de funna uppfylla de fore dringar man billigtwis har på församlingslärare. Den ordning wi hafwa är alltså den bästa, emedan här inga andra än behöriz gen underbyggda funna få lära. Studeranden H. Flyborg wille åter, att lekmäns lärowerksamhet inom sörsamlingen skulle dertill inskränkas, att hwarje husfader, såsom han oc dertill är förplige tad, skall förwalta det andliga prestadömet inom fin familj; och då härtill gifwes full frihet i wår församling, få är i detta afseende ingen förändring behöflig. Kyrkoherden Hammar erkände nu hwad han i sitt föredrag ej uttalat, att wår församlingsordning swar i hög grad bristfällig, just derföre att den fästade rättigheten att lära och underwisa andra icke wid de gåfwor, Gud gifwit, utan wid den fullmakt menniskor skrifwit, mången gång åt sädane som saknade både andligt finne och andliga gäfwor. Talaren erindrade att både i gamla och nya teftamentets tid bredwid och jemte det ordentliga embetet framträdt mån, hwilka af Herran fått den pros fetiffa gåfwan, att straffa fin tids fonder och wilfarelser och uppenbara, hwad i menniskornas hjertan legat fördolt; och det wore derföre på tid, att i sället för att hindra och förbjuda, fröjda fig öfwer hwar och en, fom wittnar om den korsfäste Frälsaren. ESfolläraren Carlsson anförde Dr. Luthers ord i anledning af Stephani spredikan. Sterhanus mar ide apostel eller presbyter utan blott diacon och skulle bestyra om de timliga håfworna. Jcke dessmindre predikade och disputerade han i synagogorna både i de Libertiners och Asianers. Hade Stephanus uppträdt nu wårt land, få skulle man förbjudit honom att tala offentligen; men detta är onekligen , , 2O — — —