wånskapen Ftofesytm akeris Wifa Tor etefet?od friden. Men just så ernår protes en kraft att segra öfwer katholicismem Den-aa ne sednare är farlig för sann christendom. Om ock fromma män du t. er. Martin Boos, Sdilek m. sl. der funnits och sinnas, äro der i0 otrogen mot Guds ord, sättande traditionen deröfwer. Fageltis21 men år rod trjädig. både för li ip och för förhames mätt! W fommer äm sn till. dematt blifwa, det fal tholska presosäldets tjertare.. Men ässven-då tketalks fåfänga ana stränglngar akt äfkäskömig något bättre bewsa, Ut de. farit, ef 1 ter sussan welat weflisgöra det ena jagets, önfningar. Chet i dendontender. ice sföhet å Utay. är flihtt. Jntet öcriset folk fann bibepölk fähejn. Stantrite o . har, fallit, från sin crattmtigt tillryckta friher i milltärdespottginen, . Den råtta foutiren är Griftenz 4 dom. Bilj jelt.J ällsså bii frin, så päfven chllsna D Den himymelske Ad röns Nl, Chriski kfaft. fair allena. j1ylla hjersat med. srid, achl göra I el mätt och böjligt. J den måndena slja nigjusef sigg öfwer ett Tolf, har. det den 1 fånga. frihelen, bwilsenf föder at fig frias lagat Sd ifsker Er tå. kigipef ite Swerige. England Yi förstår det: free åt. Hes en wår bösttidå de va Jahåtlust hwoda ladråDit bättre jaget A2 sllass beickrötke Åsat. siFdnäd för I Guds ortifadtell Gä fatt föränbring ike 30 De fria bördekiskall Å görat. Rär ordet blir fritt, få blir det måftigt!Conventifelpla: i fatet skall upphäfwas. Det är en del af den religionsfrihet wi fors! dra: Regeringsformens 16 tillförsäkrar of den, och för att få den tillämpad i werkligheten skola och böra wi afgifwa petitioner till I jordens mäktige, men framför allt göra petitioner till den allåmäfs I tige himmelens och jordens Herre! Sedan man härefter öfwerehåsfommit, att följa wid diskusftonen den ordning, wa: ide vlikL fiir förekomma i bestyrelsens! förslag, begärde moderåtorst att fyrkoh. Hanimtt ville föredragå Y, och behandla bet första ämnera on det ardliga embetes fähis 4 lande tilf församsingän mani 1 7 Kyrfohe ER ARE DEE först delhäda vuffterslrs fom i densta Falu på olika fder off med ollft framgång ött härk sig gållande: Den första, jem förklarar embetek grundådt på för? samlingen, warå ett uppdrag af församlingen; det andliga embe: tets innehafware ärs blott församlingens tjenare och derföre i sin werksamhet beroende af dess tillfälliga åsigt och wilja — vil fet system talaren kallade libertinism; och för hvar och en, som har någon insigt i nya sestamentet, tewisar Pet sig säsom grund i löst och falskt; den andra wilfarelfen eller ytterligheten grundar för a samlingen på det andliga embetet, gör församlingen beroende af i dess wilja och godtycke, upphöjer det andliga embetets innehafware ; till den egentliga kyrkän, hwarigenom menigheten blir ett rå ämne, fom skall beärbetäs, utan att ega någet deltagande, någon rätt att deltaga i kyrklig wersarhe — en åsigt som talaren fal lade katholicism. Här såsom altid ligger såmiingen i mipten;: och hoppas jaguttaka denna samning i följande korta satser:? 1:o. Embetet och församlingen kunna ej filjas, ware sig ill tiden för sin begynnelse eller i sin werksamhet. 2:o. De äro och måste wara båda grundade på Guds ord ech stå icke öfwer eller under hwarandra utan under G uds ords lydnad, hwi lket år den owilforliga domaren öfwer båd. 3:00 Emond fööviddstlikg äro så tilldida olifa, som:s gå worna ätWetia FP Gud hår Åckel sattralla utan sonili ha till pros 4 I heter, somliga älllrngllistse ewliga tillherdar etc. (CYP. 4 kap.) Det oaktardte ät ingen lem!i Christi kropp så ringa och o4 betydlig, a att han ike lat någon gåfwa, hwarmed han kan tjena AQAA EEEIOA. FT 2 CRT