2 252 D f2 lisministern, hwari han uppmanar prefekterne att noga waka öf: wer efterlefnaden af dekretet mot spridandet af förbudna ffrifter. — Det berättad, att Vieyra, nationalgardets stabschef, in gifwit fin afskedsansökan. Orsaken dertill är den nyligen mot hos nom anlagda procef för bedrägeri, i hwilken han wäl blef frikänd; men domen war motiverad på ett fått, fom satte hans uppförande i ett dåligt ljus. — D. 8 Aug. Monitören innehåller twenne wigtiga dekreter, enligt hwilka följande personer hafwa erhållit tillåtelse att åter wända till Frankrike, nemligen: Thiers, Creton, Duvergier de Haus ranne, Chambolle, Rmusat, I. de Lasteyrie, general Laidet, A. Thouret, M. Renaud, Signard, Jolly, Theodor Bac, Belin, Besse och Millotte. — Twistigheterna med Tripolis äro slutade; de twenne fångar: ne hafwa blifwit utlemnade innan hotelsen om stadens bombardez ment blef werkstäld. — Likaledes äro oenigheterna med Turkiet fluz tade, i det linjeskeppet Charlemagne inlupit i Dardanellerna och tillfredsställande förklaringar blifwit gifna om firman angående de heliga städerne. — D. 9 Aug. De dekreter, hwarigenom det tillåtes 15 lands: förwista personer att återwända till Frankrike, hafwa gjort ett myc: ket godt intryck, så mycket mera som man i dem ser förelöparen till en mycket widsträckt amnesti d. 15 d:s. Defreterne åro Ffontrafig: nerade af Fould och deras werkställighet uppdragen åt ftatsoch polisministrarne; man fer deri ett tecken, att Ludwig Napoleon will hafwa dessa benådningar ansedda såsom utgångna från fitt eget initiativ; de påföljande benådningsdekreterna skola, fom det berät: tas, undertecknas af justitieministern. Såsom ett ytterligare tecken, att amnestien skall blifwa werklighet d. 15 Aug., betraktar man wäl ide utan skäl uppförandet af Ginna eller Augusti nåd, fom denna dag skall ega rum för en ide-betalande publik i Thea. tre frangais, och hwilken representation Ludwig Napoleon fjelf will öfwerwara. Utom Theatre frangais skola följande theatrar gif: wa frifpeftafler d. 15 Aug., nemligen stora operan (ouverturen till Jågarbruden, Favoritinnan och balletten Le Diable å quatre), Opera comique (Giralda och Tse Caid) och Cirens (Murat). Representationerna skola gifwas på dagen, Operans kl. 1, och Te andra theatrarne kl. 2. Det berättas, att presidenten ämnar be söka alla dessa theatrar, liksom han äfwen om morgonen will mas ra närwarande wid det högtidliga Te Deum i Madelaine-fyrkan, och på eftermiddagen biwista festligheterna på Seinen, der Parisarne skola blifwa wittnen till en fullkomlig sjöbatalj. Deremot är ännu ingenting bestämt om tiden för revuen öfwer nationalgardet, hwilken dock, i trots af Patries motsägelse, skall ega rum, liksom äfwen de nya fanorna wid detta tillfälle skola utdelas till batal: jonerne. Dessa fanor fe ut ungefär fom armeens, blott med den skillnad, att örnen ide har wingarne utbredda och att broderierna och fransarne äro af silfwer, då de på armeens fanor äro af guld. Bland andra festligheter, fom skola ega rum d. 15:de, är fyrwers keriet, hwilket skall afbrännas på Concordiabron, en af de hufmwurd: sakligaste. Stora förberedelser göras dertill, och passagen öfwer bron är redan spärrad. Undermwisningsoch Cultuszminiftern har i anledning af dagens högtidlighet utfärdat följande cirkulär till alla erkebiskopar och biskopar: Monfeigneur! Dekretet af den 16 Febr. har upphäft alla de gamla politiska festdagarne, med undan: tag af d. 15 MAug., fom förenar traditionen om wåra fäders guds fruktan med de ärorikaste minnen om wår nationela storhet. Of: werensstämmande med kejsar Napoleons tanke, önskar prinsprefidenten, att wi på samma dag fira Frankrikes beskyddarinna (Mar rias) och statschefens namnsdag. Han beder kyrkan om, att med fina böner sluta tig till befolkningens känslor, och att genom guds dyrkans ceremonier helga de allmänna förlustelsernas glans. Det är i hang namn, jag ber er, Monseigneur, att föranstalta afhäl: landet af en kyrklig tjenst, åtföljd af ett Te Deum d. 15 Aug. i alla kyrkor i Ert diocese. Jag anmodar hr prefekten att förena fia med Er i afseende på allt fom angår den religiösa delen af