Helsingborgs-Posten – 15 juni 1852, sida 2

TV malt ttor afstorh VILSTH VIS HYLVSSS MUTE Till deltagande i Kyrfko-fonferenfen i Helsingborg Tisdagen d. 20 nästkommande Juli kl. 10 f. m. i Hr Balabregas brunns fal wid Helsan, få undertecknade, enligt förlidet år åt dem lem nadt uppdrag, härmed wördsamligen inbjuda alla de, såwäl pre ster som lekmän, hwilka hafwa intresse för religiösa och kyrkliga frågor och äro öfwertygade, att dessa frågor bättre utredas och brinz gas närmare fin lösning, om de äro föremål för samtal och offent: liga diskussioner, än om hwar och en, ensam för fig, uppgör fig om dem wissa föreställningar, för att sedan efter desse sjelfskapade föreställningar, förwärfwade genom grubbel eller ensidiga studier, bedömma både dessa frågor och dem, fom på deras ffriftenliga lös: ning anse kyrkans och religionens framtida ställning och werffams hetskraft i wäsentlig mån bero. Till samtalsämnen föreslå wi föl: jande frågor, ide för att binda konferensen allena wid dem, utan emedan de synas of wara för närwarande de wigtigaste. Skulle de närwarandes pluralitet anse någon ide här upptagen fråga wigs tigare än de upptagne, har naturligiwis konferensen sin fullkomliga frihet att wälja och besluta. 1. Om det offentliga läro-embetets förhållande till församlingen. 2. Om religiösa sammankomster i enskilta hus eller få kallade konventiklar. 3. Huru böra församlingslärare tillsättas enligt nya Teftamens tet och wår kyrkas symboliska böcker? 4. Bör en pastor klandras, om han utsträcker fin andliga oms tanka och werksamhet äfwen utom sitt pastorat? 5. Är Swerige det enda land i Christenheten, hwilket ide bes höfwer en inre mission? 6. Hur långt sträcker fig den famwetsoch religions-frihet, fom i 16 nu gällande regeringsform år förbehållen åt swenske meds orgare? Hwilken är Luthers och Augsburgiska bekännelsens ftåndpunkt i fråga om religionsfrihet? 8. Huru böra de olifa fyrfopartierne betraktas? Då alla dessa frågor äro hwar för fig af wigtigt oh omfat tande innehåll, torde ide en dag förflå till deras diskuterande. ESers skilt är det wår önskan, att alla, som äro i någon mån medwetande af dessa frågors wigt och betydelse serdeles i wår tid, då den så länge bortglömda frågan om kyrkans författning blifwit ett före mål för ganska mångas önskningar och sträfwanden, måtte, få widt görligt år, tänfa fig in i dessa frågor, på det enhwar måtte med sitt pund bidraga till allas tillwärt i fyrflig insigt och kyrkligt finne. Måtte fridens och kärlekens Gud styra wåra hjertan och wåra jams tal, få att wi icke åt de skuggrådda eller mot alla yttringar af fyr ee FCFC—— —