rättade honom, att FlordeLiana älskade Saturnino Vallejo, och omtalade min fruktlösa gång till hängbron samt den unga flickans rasande swartsjuka, rynkade han sina ögonbryn och sade med en munterhet, som illa dolde hans missnöje: Caramba! en dubbel venganza!t) Saturnino och Villa Sen: nor! Det är tvenne grunder att gå misste om wår qwållgward. Etr rysligt ffrif, fom genljöd i Gauchons hydda, afbrött Don Ruperto. Christino inträdde i frugan, der elden från kaminen be lyfte hans drag; de woro uppflammade af passioner, längt ftarfare och wåldsammare än hang dotters. Nafannoå! ropade Gauchon, du är min gåft och min wän, du ifall hjelpa mig att hämnas mitt namns ära. Vallejos fon har wanärat min dotter, det är hon sjelf, fom säger det; men förbrys taren är i dessa skogar. .... Äfwen ni, fremmande herre! er wärds koja är besmittad. .. Till häst:! till Häft! Det wore gagnlöst att diskutera med Gauchon i ett sådant dgonblick; det bästa man kunde göra, war att låtsa fom om man wille hjelva honom i hans hämndplaner, och att söka ett tillfälle att rädda dem, han hotade. Wi skyndade derföre att sadla wåra hästar, och några minuter derefter woro wi beredde till en nattlig erpedition, hwars mål Saturninos hydda syntes wara. J det ögonz blid wi stego till häst, såg jag att Gauchon, utom fin Lago), fom war fastgjord wid sadeln, fpande om lifwet en läderrem, fom war delad i trenne stucken, af hwilka de två woro af samma längd. Ändan af dessa tre smala remmar war försedd med en fula, of: ) Blodhämd. 7) Lång läderrem med en rännsnara, fom Ganchorne brufa vå jagt, is ynnerhet efter wilda hästar.