Helsingborgs-Posten – 15 maj 1852, sida 2

döden med en passioncrad hänryckning. Hwad mig angår, få rys ste jag wid hennes sista ord, ty jag fom owillkorligt att tänka på jägaren Vallejos fon, fom swurit Christino Vergara ett dödligt har. Hwems namn, utom hang, funde wäl föranleda Gauchon att dös da fin egen dotter? Allt mer och mer rörd och ängolig, gick jag ut ur hyddan och satte mig på en bänk, från hwilken jag kunde fe den unga flickans alla rörelser. Jag såg henne lägga wed i far minen, hwars låga hastigt blossade upp och kastade ett rödaktigt sken genom springorna i bambusavåggen. Derefter git hon ut och satte fig på dörrtröskeln, få att hon kunde synas längt borta på grund af det starka ljussken, fom eldstadens låga kastade på henne. Hon höll under armen samma cantaro ), fom hon hade räckt åt kaptenen; hennes bomullsmössa (rebozo), fom wårdslöst war kastad öfver hufvudet, hängde ned på begge axlarne i twå långa weck, liksom de byzantinska sigurernes draperier. — Flor-des Liana förblef några ögonblick orörlig i denna ställing — man kunde hafwa antagit henne för en staty. Månen upplyste Fart det skogsparti, fom dolde den lilla bron, och midt det starka ljuss skimmer, fom omgaf den unga flifan, måste hennes minsta rörelse bemärkas af en uppmärksam betraktare, fom brons gröna förhäng dolde. Jag förstod nu, att Flor-deLiana ämnade gifwa en signal. Hon började med att långsamt och mycket naturligt aftaga fin re. bozo. Hon sammanrullade den till ett flags krans, fom hon satte ) Wattenfruka.