Helsingborgs-Posten – 8 maj 1852, sida 3

——————— Q— Ren — ropade han slutligen — här war ju en bro på dets ta ftrålle! i CR J detta ögonblick sågo wi en man på andra sidan ån; faptes nen ropade till honom, och då han kommit närmare, sade han: Av detta ide Palos-Mulatos? Och hwar år den bro, fom förs de till byn? ; Mår ganska riktigt wid Palos-Mulatos: men äns sista fis gande har bortsköljt bron. Då ni är till häst, måste ni rida em sjerdedels mil widare; der skall ni uma en annan stariare bro, som motstätt strömmen, och om en half timma tan ni wara i byn. m en half timma, caramba!t) och om det då är förfent 27 Det finnes ännu ett sätt att komma öfwer; fer ni der borta till wenster en sammanflätning af lianer Å); der är också en bro, som wår Herre sjelf har lagt, och som folfet från fläcken dagligen begagna; men jag måste säga er, att den är mycket osäker för ryttare. Kaptenen skakade på hufwudet och syntes hysa föga förtrvens de för det befordringsmedel, som anwisades honom. Hwad mig angår, så hade jag beslutat alt så snart som möjligt uppnå fläcken, hwars pittoreska utjeende lockade mig. Jag föreslog derföre faptenen, att han skulle medtaga min häst, och gå öfwer wattnet högre upp, under det jag till fots wille försöka lianbron; Don Rupersg gick in på detta förslag. ; När ni kommer till Palvs-Mulatos, fade han, Äfrågar ni efter Gauchon Christino Vergaras hydda; underrätta honom då om min anfomft, och bed honom sätta en half get på spettet åt mig. Gå nu, jag ffall snart wara hos er. (Forts.) — — — ) Caramba, en mycket allmän spansk ed. ) Trepisk slingerwert med mycket wackra röda blommer.