Dame:-Conventet i Woreester. Skizz ur det werkliga lifwet. (Forts. o. sl. fr. ar 26.) En hr Wendell Philips tog derpå ordet för qwinnans emancipation; han såg redan i tankarna awinliga Napoleoner och ftatsmän uppstå, och förklarade det för den största feghet, att man ide wille tillåta qwinnan, att äfwen i i politifft afseende täfla med manz nen. Då han emedlertid i fin ifwer tillät fig ett perfonligt utfall emot statssekreteraren Webster, hwilken, såsom bekant, år en af de mest populära, äfwensom han är en af de mest begåfwade ftatsmän i Nordamerika, blef han afbruten genom hyssjande. Han förklarade då, att Webster icke behöfde skyddas genom hyssjande, då hang motståndare woro i minoriteten, och fortfor. J anseende till borgerliga rättigheter, fade han, gällde den högsta intelligens (funffapsförråd) ide mera än halftokighet; beffattning och reprefenz tation woro den rätta basis. Man fade, att qwinnans göromål gjorde henne oskicklig till politik. Men soldaten och matrosen, fom woro långt borta från sitt land, kunde votera wid fin hemkomst; föpmannen, fom fatt inspärrad på sitt kontor, kunde votera, och hus strun kunde ide umbäras få länge från föfet eller waggan! Omwinz nan måste hafwa rösträttighet, det war, fom Toqueville har fagt, den stora uppfostringsprocessen i borgerliga rättigheter. Elisabeth af England och Catharina af Neapel woro exempel på stor ftatd