— Aet——— nn betraktas säsom ice-erifterande. Man skall måhända säga, att det är mannen, fom skapar qwinnans lycka och sörjer för alla hennes förnödenheter. Men häri ligger just fällan till hennes förnedring. Under det mannen går bort och groggar, spisar ostron eller bort spelar fina penningar, håller han hustrun hemma liksom fin häst i ftallet, och hon betraktas af lagen liksom en egendom af samma art. Skändliga och förderfliga lagar äro följden af detta system. Såsom ett erempel på det fått, hwarpå qwinnan enligt lagftiftningen betraktas, wille hon anföra twenne nyligen affunnade domar, af en domare i Newyork. En man blef öfwerbewisad om att hafz wa stulit ett par stöflar — en annan att hafwa slagit och mips handladt fin hustru. Den förre dömdes till fängelse, under det den sednare slapp med en tillrättawisning. Hon wille ide förswara något flags straff, ty hon trodde, att förbrytelser kunde förebyggas genom moraliska medel; men de tvenne nyssnämnde domsluten wi: jade blott, hwilken åtskillnad domaren gjorde emellan de twå flagen af egendom. (Skratt och applåd). En prest i Milton, fom hörde att hon hade talat om qwinnans rättigheter, varade henne nästa söndag från predikstolen, och han gaf twenne grunder för att qwinnan icke borde hafwa samma rättigheter fom mannen; den ena war, att Adam skapades före Ewa, och den andra, att mans nen war framhjulet och qwinnan bakhjulet (stojande skratt). — Mannen kunde icke fyllest så wäl umbära qwinnan, som qwinnan mannen; ty qwinnan förutan skulle mannen wara i det högsta en