några delar grefskapet af Armagh, Wonaghan oc Tott) Slip ot gångna wåldsamheter af den allwarsammaste beskaffenhet. Den bestående lagens makt har skyndssamt blifwit anwånd för att upp: täcka upphofsmännen och undertrycka ett system af förbrytelser och wåldsamheter, som äro förderfliga för landets wigtiga ste intressen. Min uppmärksamhet skall ständigt wara wänd på detta wigtiga föremål. — — — Parlamentsakten af 1848, som upphäfwer en tidigare parlamentsakt, hwaruti en representativ författning bewiljag Ny-Seeland, förfaller i början af näfta är. Det gläder mig att wåga tro, att det ide är nödwåndigt att förnya densamma, och att icke något hinder framdeles skall möta för införandet af en reprefentativ författning derstädes. Dessa institutioners form skall emedlertid erfordra edert öfwerwägande, och den sednare upplygd: ning, fom inlupit sedan antagandet af nämnde parlamentsakt, skall, som jag tillitsfullt hoppas, sätta eder i stånd att komma till ett för denna wigtiga koloni lyckligt afgörande. — Med tacksamhet mot den Alsmäktige, erkänner jag att lugn, ordning och lydnad för las garne i allmänhet fortfara att wara rådande. — Jag anser det nu för en passande tidpunkt, att med lugn öfwerwåga, om icke det skulle wara rådligt att företaga sådana ändringar i de parlaments after, hwilka angå kommunernas representation i parlamentet, som funna anses lämpliga till ett fullständigare genomdrifwande af de grundsatser, hwarpå nämnde lagar åro grundade. Jag hyser det fullfomligaste förtroende dertill, att I wid hwarje sådant öfvers wägande fträngt hållen fast wid de erkända grundsatser i författ: ningen, hwarigenom kronans prerogativer, båda parlamentshus sens auktoritet samt folkets fri och rättigheter i lika mån tryggad. — J underhuset har Yr Hall interpellerat premierministern om att uppgifwa grunden till Palmerstons utträdande ur minifteren. Lord Russel swarade: Emedan han i en konferens med franska gesandten i London godkändt statskuppen d. 2 De. utan att förut hafwa konsulerat regeringen. Lord Palmerston anmärkte, att detta wäl så förhöll sig, men att nämnde konferans med franska gefandz ten icke hade ringaste officiel karakter. Frankrike. Paris d. 4 Febr. Walet till lagstiftande församlingen skall ega rum d. 29 d:s, och senaten tillika med den lagstiftande församlingen lärer skola sammanträda i medlet af näs sta månad. Svanicn Enligt en telegrafdepesch från Madrid af d. 2 dis har ett mordförsöf egt rum mot drottningen; likwäl hade hon endast blifwit lätt sårad. Tyskland. N. Pr. Jeit. motsäger bestämt underrättel: sen angående uppställandet af en förbunds-armee wid franska gränsen. Danmark. Köpenhamn d. I Febr. Enligt Liel. Corr. wantar man i dessa dagar grefwe Mensdorff tillbaka från Wien. Han skall då i förening med gen. Thåmen oförtöfwadt öfiverlems na hertigrömet Holsten till danska regeringen. Samma tidning will äfwen weta, att grefwe Criminil då ämnar sig till Köpene hamn, hwarest de afgörande besluten skola fattas om försvaltnins gens detaljer; för att utföra dessa och organisera den nya förmaltningen skulle rå grefwen Än en gång komma till Kiel, för att flutz ligen taga sitt blifwande säte i Köpenhamn. — J början af Maj månad skola kapten v. Dinesen och Ilöjts nant v. Fallesen af artilleriet afgå med en present till kejsaren af Ryssland från wår regering, bestående af ett komplett espignolbatteri. Stockholm d. 6 Febr. utuämude d. 3 d:s till primarie theol. professor wid Upsala universitet och domprost i Ilpsala, theol. ereg. prof. wid nämnde uniwersitet m. m. dr A. EC. Knös; till Anatomix frofessor wid Lunds universitet, anatomi prosectorn derstädes, med. dokt. C. F. Naumann; till kyrkoherdar i Gessie och Eskilstorps församlingar collega hole i Carlskrona mag. E. M. Höök, samt i Östra Jungby och Kellna collega ole i Christianstad Jonas Centerwall. — Afsked ur krigstjensten bewiljade d. 24 sistl. Jan. JDD D