Helsingborgs-Posten – 3 februari 1852, sida 2

Äfwen Louis Blanc besökte honom i fängelset för att erhålla nå gra upplysningar rörande affären i Strassdurg och wid dema fame mankomst aftalades om prinsens anslutande till demofratiffa pars tiet. Ert namns povularitet — fade Louis Blanc — fan blifwa ett betydligt stöd för det demofkratiska partiet. Om allt går wäl, fan ni blifwa def för den exekutiva magten, men underordnad fom miteerna, ifall styrelsen blir rerolutionär, eller nattonalförfamlinz gen, om den blir normal. Denna role syntes prinsen alltför oc betydlig; de hvenne underhandlande åtskiljdes, utan att det fom till något resultat, men ännu läng tid efterat sottsor et godt förbhals lande emellan dem. Så myck t war dvd wunnet för prinfen, an han ide längre war begrafwen i glömska, och genom fina skrifter lagade han så, att man ständigt påmintes om honom. Hans ftos ra werk om artilleriet prisades såsom ett utmärkt arbete; i anled: ning af sockerfrågan skref han en afhandling, fom wäckte uppscende, och från flera berömda författare fick han bref, som wittnade om deras deltagande för honom, t. ex. från Beranger, Chateaubriand och George Sand. Af denne sistnämndes bref till honom i anledning af skriften om pauperismen wilja wi anföra några satser: Det fruktade och herrliga namn, som ni bär, skulle icke wara tillräckligt att besegra of. Wi hafwa bäde blifwit mindre och större sedan dessa beruss ningens dagar, dem eder store namne skänkte oss. Hans berömliga regering är icke mera af denna werlden, och hans namns arfwinge tänker nu med rördt hjerta på att mildra proletärernas ställning. Ja, detta skall wara eder ära! Det skall wara hjertats band emels lan er och de republikanska själar, dem Frankrike nu räknar mil: lionwis. Jag sjelf känner ingen misstanka, och om det stod i min magt, skulle jag, efter att hafwa läst eder skrift, sätta förtroende till