Helsingborgs-Posten – 27 januari 1852, sida 2

ansäg ögonbliket gynnsamt för deras utförande, och i denna tanke styrtres han ide blott af fin omg ning i England, utan äfwen af många röster, fom ljödo öfwer till honom frän Frankrike. Han wisste att franska regeringen förblifwit okunnig om mycket, som hörde till attentatet i Strassburg, att denna tidigare sammanswärjning bade längt flera u:greningar än de, sem kemmit i dagen och des sa obekanta elementer tillade han wida förre wigt ån de förtjes nade; ty wid alla dylika tillfällen finnas alltid en mängd mens niskor, fom lofwa silt underssöd, men rod ide wäga fig längre än de jemt och nätt behöfwa för att funna göra anspråk å belöning, om förtaget lyckas. Ludwig Napoleon trodde fajt på den popularitet, fom lejsarens namn hade i Frankrike ech litade på minnets trollfraft. Men han miptog fig, då n inbillade fig skola bland alla klasser af fame hållet möta dessa minnen, hwilfa dock endast lefde hos folket, hos den stora massan, som icke tager någon del det politiska lifwet, ide yttrar något inflytande på händelserna, ide blandar fig i äfwentyrliga företag, denna massa, hwilken ingen pretendent finner i sin wäg. Det war äfwen ett stort misstag, att antaga, det ar: meen frulle fluta fig till en fomplott; denna mafa, som wäl ut gått från folket, men som endast sörstär sig på disciplin och tro ht mot fanan, har aldrig gjort någon revolution i Frankrife, ide en gång den af den 18:1e Brumaire, hwilken war förberedd af den allmänna opinionen cch genomfördes med def samtycke. NRepus blikanerna hade wisserligen haft starkare lockmedel att werka på soldaterna än de bonapattistiska agenterna egde, och likwäl hade de ras försöf att winna armcen för sitt parti alldeles misslyckats. Hwad som äfwen förblindade Ludwig Napoleon war farbrodrens handlirgar och den luft han hyste, att likna honom, en jämförelfe