som deremot kan läggas honom till last, är att franska regeringens ädla förfarande, ide förmådde honom att hålla fig stilla. En få dan hederspligt synes han ide hafwa erfänt, emedan han fort efter fin återkomst till Schweitz förmådde en af deltagarne i Strap: burger-attentatet, en löjtnant Laity, att om nämde tilldragelse utz gifwa en flygskrift, hwari författaren war lika frikostig med lof: tal öfwer Ludwig Napoleon, fom med bittra omdömen öfwer Ludz wig Philip. Laity blef ställd för en pairs-domftol och saffälld. Då denna skrift temligen tydligt wisade, att Ludwig Napoleon inz galu. da uprgifwit den tanken att spela fin pretendentrol till slut, anfåg franska regeringen fig ide funna tåla en uppenbar fiende få nåra fina granser och fordrade hans utvisning från Schwiitz. Denna fordran framkallade nu diplomatiffa förhandlingar, hwilc fa snart från Frankrikes fida antogo en hotande ton och wäckte mycken förargelse; Schweitz åberopade fig med allt skäl på folfråttens grundfarfer, hwilka böra iakttagas lika wäl af stora stater fom mindre. Rätien synes werkligen ide heller warit på Franke rikes sida, ty Ludwig Napoleon war en Schweitzisk medborgare, hwilken wäl gjort fig skyldig till ett brott mot en grannstat, men det bör dock märkas att denna grannstats regering för nämnde förbrytelse meddelat honom fullkomlig amnesti; och om något ans nat brott funde nu ide wara någon fråga. Folkrätten ålägger icke en stat att bannlysa en af dep medborgare för det att en an: nan stat förfäfrar, att han fan blifwa farlig för def lugn. Af wen i politiskt hänscende war Frankrikes fordran både oklok och tadelwärd; iy franska regeringen röjde derigenom en frukan, som en stat aldrig bör wisa för en enskild person, och om Ludwig Napolcon blifwit farlig för Frankrike, få skulle Han i det hela kunnat 7 bliiwa det ännu mera genom den hårdnackade förföljelse, hwilken