tid, dä stor rörelse fanns i sinnena och fiendtliga tänkesätt yttrades mot regeringen, på hwilka L. Napoleon också räknat, då han före tog fitt wägstycke. Man fattade då det bdejtut, låta föra honom till Nord-Amerika och polisprefekten Delessert underrättade honom härom. L. Napoleon frotesterade på det fraftigaste häremot; han räyrfade, att blifwa dömd af en edswuren domstol, af fina landa: män, på det att de, fom deltagit i hans företag, kunde blifva fris sände genom hans förklaring mjör råtta. Deosa för ställningar woro förgäfwes; han blef satt ombord på fregatten Andromeda, som först skulle gå till susten af Brafilien, och e ter ett halft års wistande på sjön landsantes han i Nordztmerifa. Genom denna åtgärd beredde emellertid den franska regeringen åt fig ett obehag: ligt nederlag; ty de edswurne i Strassburg funno fig befogade att frikänna alla de deltagare i uppresningen, som blifwit gripna med wapen i hand, emedan det syntes dem rälsstridigt att domfälla de biträdande, då sjelfwa upphofsmannen blifwit frigifwen. Ludwig Napoleon blef icke länge i Amerika: då han nems ligen fit unverrättelfe att hans moder läg farligt sjuk, gick han strart ombord på paketbåten från Newrork; fom till England och war så lycklig, att oaltadt alla diplomatiska olägenheter och poli: sens waksamhet, komma till Arenenberg tidigt nog, för att funna emottaga fin Döende moders sista farwäl. Hortense dog den 5 Of tober 1837. De franska ministeriela bladen råstodo att Ludwig Nafroleon genom sin återkemst till Europa brutit ett af honom gifz wet löfte att ide inom 10 år lemna Amerika; han fjelf har emelz lertid alltid på det b stämdaste förnekat detta, och den sedermera föl jande processen synes hafwa upplyft, att regeringens påstående endast war ett föregifwande. Att han lemnade Amerika för att för sista gången fe fin moder, fan ej wäcka någon förundran; hwad