tillika återgifwa det fin nationella storhet. För att rekommendera fig fjelf, utgaf han tvenne ffrifter: Considerations politiques et militaires sur la Suisse. och Manuel ddartilleri, af bwilfa det förra ffulle wifa hans duglighet fåfom statsman och det dare göra honom känd såsom en kunnig militär. Jemte det han widtog dessa allmänna förberedelser till att winna för fig allmänz na opinionen i Frankrike, sparade han icke heller på mera speciella medel och förffaffade fig synnerligast bland armieens befäl en mängd förbindelser. Att hans sträfwanden också på många häll rönte framgång, äfwensom att hans förhoppningar underhöllos och upps muntrades utifrån, tyckes wara utom allt twifwel, oaktadt man kanske ide bör sätta tio till alla de uppgifter härom, fom komma från rent af bonapartistiska källor. Dessa förfäkra nemligen, icke blott att General Lafayette i hög grad gått Ludvig Rapolson till mötes, utan äfwen att Chateaubriand i ett bref till honom yttrat dessa ord: Prins, det finnnes intet namn, fom bättre passar för Frankrikes ära än edert.7 Ja för att bewisa att representanter af alla politiska färger öfwerensstämde uti att anse Ludvig Napolcon för rätta mannen, berätta de, att Armand Carrel till en af prins sens wänner, fom talat om hans sak, skulle yttrat: Ludvig. Nas poleon Bonapartes ffrifier wittna om ett godt hufwud och en ådel karaktär. Det namn han bär är det ftörfta i nyare tiden; det är det enda, fom på ett kraftigt sätt fan wäcka franska folkets fympas tier. Om denne unge man är i ständ att riktigt fatta Frankrikes nya intressen, om han fan glömma fina kejserliga legitimitets-råt-a MI tigheter och endast minnas folkets suveränitet, fan han komma att spela en stor role.