Ludwig Napoleon Bonaparte. En biografisk Skizz af AA. Sju weckor äro förflutna, sedan franska republikens president med driftig hand grep in i förhållanderna och kullstörtade det be stående för att åter wända hela Europas ängsliga blickar på det land, hwarest tidens hjertblod starkast synes pulsera. Den män: tan, som kort förut haft det nya presidentwalet 1852 till föremål, wänder fig nu till dagen, till ögonblicket. Hwad förestår der det gamla Europa? Ar det frig eller fred? Ar det frihet eller militär: wälde? Hafwa de gamla fejfar-ideerna åter uppwaknat, eller är det blott behofwet af lugn och säkerhet, fom ledt presidenten och åt minstone för ögonblicket gynnat hans wågstycke? Swaret på dessa frågor ligger ännu doldt bakom framtidens, kanske en ide få aflägs fen framtids ogenomträngliga slöja; men det torde likwål wara ins tressant att kasta en blid på den mans händelserika, afwentyrliga lefnad, fom nu tager allas uppmärksamhet i anspråk. År 1802 befallte den mäktige kejsaren sin broder Ludwig att ifta fig med den älskwärda och snillrika Hortense Engenie Beans Parnais, fejsarens högt wärderade styfdotter. Ludwig måste foga fig efter fin broders oböjliga wilja och bryta en äldre förbindelse; men detta steg alstrade en djup ånger i hans hjerta, det werkade tryckande och förstörande på hela hans lefnad, och lade grund till det missförhållande, fom uppstod i hans äktenskap och flutligen mer fade def upphäfwande. Ludwigs äldste fon, Carl Napoleon, född 1803, ffulle, enligt kejsarens bestämmelse, wara thronföljare, i hän: detse kejsarens äktenskap blefwe barnlöft; men detta barn dog res dan 1807. Den andre sonen, Ludwig Navoleon, född 1804, blef