galigen Atmttd ?usttsvrm. VV YMHV vorigulig Talt Tyttalt Ulbragte Baroche ett lefwe Napoleon, fom instämdes af fonfultativa komissionen och armeen. — Dekretet om örnens upptagande i fanorna lyder sälunda: F betraktande deraf, att franska republiken i fin nya af folket, sanftionerade form omisstänksamt fan antaga erinringarne från kejsardömet och de symboler, fom påminna om dess ära; och då den nationala fanan ide längre bör wara beröfwad det berömda em blem, fom i 100 flag förde wåra soldater till segren; dekreterar republikens president: 1) Den franska örnen upptages åter i armeens fanor, 2) och likaledes på hederslegionens kors. Paris d. 2 Jan. Moniteur innehåller följande dekret: Frans ffa folket wall upprätthållandet af Louis Napoleon Bonapartes myne dighet och befullmäktigar honom att utarbeta en konstitution uppå de i hans proklamation af d. 2 Dec. 1851 föreslagna grunder. — — Detta dekret skall offentliggöras och uppslås i alla republikens kommuner. Gifwet i Elysee National d. 31 Dec. 1851. Lonis Napoleon Bonaparte. C. Rouher, sigillbewarare och juftitieminifter. — Den nya konstitutionen berättas redan wara färdig, men är ännu icke utkommen. Det säges äfwen att senaten skall bestå af 80 ledamöter, hwilka utnämnas på lifstid af presidenten, men icke åtnjuta någon aflöning. — J myntet skola präglas nya silfwermynt, på ena jä ja o presidentens bild och på den andra med en krona och ift: Franska Republiken. — Ryxkten äro i omlopp, att Ludwig Napoleon ämnar gifta fig, och att flera diplomatiska missioner blott hafwa detta ändamål. d:Hautpol skall sålunda begifwa fig till Madrid och Lisabon, samt Baraguay dHilliers till Ryssland. Dessutom tillägges det, att Per signy reser till Berlin, de Turgot till Wien och Brenier till Jtalien. — Hr de Persigny är redan återkommen från sin mission till Brisfel. Om de 70 mill., fom Belgien warit skyldigt Frankrike sedan 1832, anmärkte belgiske ministern, att revolutionen år 1848 till den grad hämmat wälståndets framgång, att Belgien nu mår ste fordra den eftergifwenhet, fom Juliregeringen friwilligt medgif wit det. Hr Persigny förklarade härpå, att hans uppdrag endast war att erinra belgiska regeringen om skulden. Det will såga, att ranska regeringen ämnar indrifwa den med stränghet, derest Hel giska regeringen understödjer orleanska planer. Ett dylikt uppdrag hade gesandten i Spanien, der han erinrade om de 80 mill., som Spanien är skyldigt för franska fälttåget på andra sidan Byrenecerz na år 1823. . — Genom ett dekret är juryn afskaffad för de i ord begångna förseelser, hwilka hänwisas till polisrätten. Genom ett annat Des tret förtlaras Tuillerierna för presidentens officiela boning. —J åtsfkilliga kretsar talar man om ett försöit attentat på pres sidenten. Det heter nemligen, att då han begaf sig ifrån Zuillerierna har en sergeant skjurit på honom, men utan att träffa. De i närheten stående skildtwalter grepo förbrytaren straxt, och utan någon widare order blef han skjuten på stället. — Aa offentliga byggnader och flera privata Hus woro den 1 d:s på det praktfullaste iuuminerade. Paris d. 3 Jan. Constitutionel innehåller följande notis: Ryffe ministern har till inrikesministern hr de Turgot öpverlems nat ett egenhändigt bref från Czaren till prins Ludwig Napoleon, hwilket blifwit afsändt ar grefwe Nesfelrode och framfördt till Pas rs af legationssefreteraren hr de Balabine. J detta bref lyctönz ffar ryske kejsaren republikens president till att hafwa frälst hela civillsationens sak genom den stora handlingen d. 2 Dec. -General Castellane, öfwerbefälhafware för 6ite militärdivisionen, har upplöst alla broderliga Aarbetaresasjoctationer i Lyon. Desamma måste redogöra för sina sysselsättningar i närwaro af en poliskommssarie. Liktidigt härmed har prefefjen i NRhone-depars tementet utfärdat ett cirkulär, enligt hwilket alla deltagare i arbe? tarecasfociarionerna, hwilka ide uppfy dt lagliga formaliteter, ans ses lika med deltagare uti hemliga fällffaper och blifwa arresterade, tamt förwisninas-dekretet med all stränghet sättes i werkställighet.