Article Image
en appel till franska solket, sade act: Jag will Idde langre båydadta en magt, urstånd att göra det goda, och som fjettrar mig wid rodret, då jag ser skeppet ila mot afgrunden. Om J hafwen för: troende till mig, få gifwen mig medlen att fullborda det stora upp: drag som jag erhållit af eder. På denna loyala appell till nas tionens öfwertygelse och suweränitet swarade den med en oerhörd acklamation genom mera än fju millioner fyra hundra tusen röster. Ja, prins! Frankrike har förtroende till Er. Det har förtroende till Ert mod, Er djupa infigt, och den kärlek Ni hyser för detjame ma. Och det bewis det gifwer Er derpå är få mycket ärofullare, fom det gifwes efter tre år af en regering, hwars wisdom och patriotism landet således erkänner. Har den fom waldes d. 10 Dec. wisat fig wårdig det mandat, fom folket uppdragit honom? Har han rittigt förstått den mission han emottagit? Man fråge derom de fju millioner röster, fom nyligen sta dfästat detta mandat, och dertill fogat en större och skönare mission. Aldrig har den nationala wiljan få högtidligen uppenbarat fig i något land. Al drig har någon regering erhållit en sådan starfåstelse, aldrig har den haft någon widsträcktate basis, någon mera legitim upprinnelse, mera wärdig folkens akming. Tag då, prins, i besittning den makt, hwilken få ärofullt blifwit Er uppdragen. Begagna den till att genom wisa institutioner utweckla den grundläggning, som folket sself stadfastat genom fin omröstning. Upprätta åter i Frankrike auftoritets-principen, hwilken i fertio år blott warit alltför mycket skakad genom wåra fortfarande rörelser. Bekämpa oupphörligt de anarkiska passioner, som angripa samhället i dess grundwalar. Det är nu icke blott afskywärda theorier, som Ni har att förfölja och undertrycka. De hafwa öfwergått till handlingar, till fruftanswärda attentater. Befria slutligen Frankrike från de menniskor, hwilka altid äro färdige till mord och plundring, och som i det nittonde århundradet äro en skräck för civilisationen, och under det de wäcka de sorgligaste erinringar synas wilja föra of fem århundra: den tillbaka. Bring, den 2 Dec. tog Ni till symbol det genom revolutionen 1789 omskapade och af kejsaren pånyttfödda Franfkri fe, d. w. s. en förnuftig och wäl ordnad frihet, en stark och af alla respekterad regering. Måtte Er wisdom och patriotism rea lisera denna ädla tanke! Atergif detta få rika, få fruktbara land det största af allt godt: ordningen, fastheten, förtroendet. — Under: tryck med energi anarki och upprorsandan. Då skall Ni hafwa frälst Frankrike, skyddat hela Europa för en oberäknelig fara och till Ert namn fogat en ny och oförgänglig åra. Presidenten swarade härpå: Mine herrar! Frankrike har be swarat min loyala appell. Det har förstått, att jag blott öfwer gifwit legaliteten, för att åter beträda rättens wåg. Mer än sju millioner röster hafwa frikänt mig, i det de godlänt en handling, fom ide hade något annat mål, än att bespara Franlkrike och fans ffe Europa många år af förstöring och olyckor. Jag tackar eder, fom officielt konstaterat huru nationel och friwillig denna mani festation war. Då jag lyckönskar mig till detta ftora bifall, år det ide af stolthet, utan derföre att det gifwer mig kraft att tala och handla fåfom en stor nations chef. Jag fattar hela storheten af min nya mission, jag döljer icke dess allwarliga swårigheter för mig sjelf. Men med ett fast uppsåt, och understödd af alla goda mån, hwilka, litsom I, wilja bistå mig med sina insigter och fin patriotism, med wår tappra armees pröfwade tillgifwenhet, och slutligen med det beskydd, som jag i morgon högtidligen will anropa Himlen om att fortfarande förläna mig, hoppas jag göra mig wärs dig det förtroende, hwarmed folket fortfar att omfatta mig. Jag hoppas att trygga Frankrikes öde genom institutioner, fom både öfwerensstämma med nationens demokratiska tänkesätt och med den allmänt uttalade önskan att för framtiden hafwa en stark och refpefterad regering. I fanning, att tillfredsställa ögonblickets behof genom att skapa ett fyftem, fom återställer auftoriteten utan att fåra jemns .. fllstånaa någaon wån If fårhözttyne Dotta

10 januari 1852, sida 2

Thumbnail