utrikes Nybeter. Daumark. Köpenhamu d. 31 Dec. Konungen är något opasslig; han har ådragit fig en förkylning, fom slagit fig på halsen och bröstet, och hwarifrån H. Maj: tros blifwa återstäld om några dagar. Frankridke. Paris d. 25 Dec. Enligt sednaste berättelser är resultatet af omröstningen i 81 departementer, hwaraf 22 äro fullständiga, 6,011,000 ja och 709,000 nej. Som man fer, äro desfa belopp något mindre än de för gårdagen uppgifna. Ett fel hade nemli gen uppfommit wid uppsummeringen af röftantalet i departementerne, derigenom att man till Paris efterhand telegraferade reful: tatet i särskilta waldistrikter, och under det man genom sednare te: legraferingar ftändigt uppgaf totalantalet, trodde man i Paris, att de nya uppgifterna äfwen woro partiella refultater, fom ffulle läg: gas till de förut uppgifna. Deraf följer, att det slutliga refultatet wifar ett mindre antal röfter, än förut blifwit meddeladt; dock förblifwer förhållandet emellan ja och nej oförändradt. Louis Napoleon besökte i går för första gången efter den 2 Dec. theatern. Under favallerizeffort begaf han fig till operan, hwarest han wid fitt inträde helsades med applåder, doc utan utrop. — D. 26 Dec. Resultatet af omröstningen i 33 departementer utwisa följande: 6,497,000 ja och 789,000 nej. Aj dessa är re fultatet fullfomligt befant i 45 departementer. — Det bekräftar sig, att konstitutionen skall blifwa kungjord d. 2 Fan. Listan öfver senatorerne skall redan wara färdig. Lika ledes är det säkert, att Louis Napoleons wal skall firas med en stor banfett, fom nu är beftämd att hållas i Rådhuset. I Notre Dame skall afsjungas ett högtidligt Te Deum af erkebiskopen i Paris, fom dertill erhållit formlig befallning af regeringen, sedan han wägrat att åtlyda en officieus uppmaning. Det berättas, att banken ånyo skall låna regeringen 100 mil: lioner, tills de nya finansplanerne hinna sättas i werfftällighet. — Det fynes wara regeringens affigt, att åter införa lotterier och spelhus. Moniteur parisien säger bland annat: SIppofitios nen, fom aldrig haft annat för affigt än att desorganisera rege ringen och att sjelf bemäktiga fig den till hwad pris fom helst, ans grep fpelz och (otterizafgiften. Puritanerne af wenstra sidan pros flamerade wid detta tillfälle den absurda läran om dessa afgifters