räknande wid voteringen d. 20 och 21 d:s, samt utförandet af de funktioner, hwilka binills älegat staterädet. — Widare ett dekret, hwarigenom finansministern bemyndigas att indrifwa skatter intill d. 1 April 1852, om att utbetala alla nödiga utgifter intill samma dag till ett belopp af 360 mill. säsom det war föreslaget af nationale församlingens budget:-Fommittee; samma dekret prolongerar lagen om tobaks-imvorten vå ett år, od) bestämmer tullen på fremmande cigarrer till 24 fr. pr fionram. Widare hafwa divisionageneralerne Jcan Jfidore Harisve och Jcan Baptiste Vaillant blifwit utnämnde tll marskalfar, och slutligen genom ett annat dckret devifionågeneras len Randon till generalguvernör i Algier, i stället för divisionsge. neralen Pelissicr, kommendant för provinsen Oran, bwilfen hittills ad inicrim Hade beklädt generalguvernörens funktioner. — Tbiers bar ankommit till Brisfel och ämnar derifrän begif: wa fig till England. Man läser nu flera anmärfningar öfver dens ne statsmans förhällande, och bland annat heter det, att Louis Nas polcon med afseende på förwisningen och arresteringen af partier: ned hufwudmän endast följt den princip, fom Thiers sjelf refommen: derat i fina historiska skrifter, isynnerbet wid omhwälfningen d. 18 Brumaire, då han förcbrär Napoleon, att yan hade försummat att läta arrestera dessa män. — D. 13 Dec. Fruktan för den röda republiken twingar alla partier att underkasta fig bändelserna d. 2 Dec. Tyiers. artiet oh orleanisterne hälla fig strångt neutrala: legitimisterne, hos hwilka fruftan för en orlcanistisk rastauration ännu knyter sig till fruktan för den röda republiken, uppenbara bwarje dag tydligare den önskan att afsluta ett slags allians med den nya regeringen. J en bretagnisk tidning finner man, utom en formel förklaring, hwari tre reprefen: tanter, fom alltid röstade med högra sidan, underkasta fig, följande notis: Or de Montalembert befullmäktigar of genom ett bref af d. 8 d:s att meddela, att tolfmanna:fommitteen, fom i Frankrike representerar grefwens af Cbambord intressen, har anbefallt alla sina anbängare att icke afgifwa ett enda votum emot presideaten. Hr te Falloux har meddelat honom detta och tillägger: hans parti hade fast beslutit att ide åter intaga den systemafisli fiendtliga hällning, fom det i 17 år bade intagit emot Ludwig Pbilip. Motiveringen af denna och dylika öfvergångs-förflaringar från ansedde mån gå naturligtwis ut från den princip, att det gifwes en pligt, fom är äldre och bögre än hwarje konstitution: att rädda samhället. — Upproret i södra Frankrike synes till största delen wara un. dertryckt. En telegrafdepesch från Valence of d. 11 Äd:s metdelar följande: Rädhuset i Sisteron d. 11 Dec., middag. Prefekten ide partementet Öfwer Alperne bar inryckt med 300 man infanteri och 20 gensdarmer från Gap. Repnblikens prokurör war med honom. Wid åsynen af trupparne utryckte underprefekten i Sisteron åter ur citadellet, der han war innesluten, med 86 man af 25:te låtta regementet. Nädhuset blef straxt besatt oc) det revolutionära muni: cipalrädet upplöst. Jntet motständ ende rum. J går flogg man wid Malijac oc les Mens. Der blefwo flera fårade och döde. Digne är redan i trupparnes besintning. De upproriske, fom ge: nom de grössta esanningar dragit flera tusen bönder till sig, grepo till slyften i alla riftningar. — Republifens prcsident har anslagit 300,000 fr. till den allmänna säkerheten och 400,000 fr. för skyndsamt äteruppbyggande af det nya palatset för utländska ministeriet. — Bland de landsflykrige fransmän, fom inträffat i Britsfel, be. finner fig Bictor Hugu, Edgar Quinet od erdeputerade Bomcel och Forel, hwilka fom knappast undkommit på en fiskarebåt, samt defus tom Yvan och Pelletier. Åfwen Alter. Dumas befinner sig der, men om det är af polinska orsaker, wet man ide. Mad. Done (Thiers swärmoder) har äfven warit der, men rest åter till Paris. Lonis Blanc har icke blifwit arresterad, utan blott utwist, och under en polisagents ledsagande bragt till Ostende. De flyktingar, hwilka ankomma från Enaland blifwa arnan sällda under åHal,tnga muta