— J Paris fortfar lugnet att wara ostördt. Genom ett dekret af d. 9 d:s hafwa fyra militär kommissioner blifwit tillsatte, hwils fa skola undersöka alla tilldragelser i afseende på upproret i första militär-divisionen d. 3 oc 4 d:s och afgöra huruwida de anklagade böra frigifwas eller ställas för en krigerätt. Man tror likwäl att beta saken skall slutas antingen med en amnesti, eller dermed att wederbörande straffas i administrativ wäg, belst regeringen fruktar för debatterna wid en krigsrätt, hywarest förswararne kunde äberopa författningens kränkning säsom en anledning till frifannelse. — Gen. Magnan bar ingifwit en lång berättelse till frigsminis stern om de särskilta strider, fom egt rum i Paris. Deraf inhäms tas, att trupparnes förlust är 25 döda (hwaribland en officer) och 184 fårade (deraf 17 officerare). Af högre officerare är öfwerste Duilico särad i armen af en fula och öfwerstelöjtn. Loubeau stupad. — Man fänner redan 65,289 af armeens voteringesedlar. 61,456 bafwa röstat med ja, 3249 med nej oc 84 afhällit fig från vote: ring. Af marinens omröstning har man till d. 11 d:3 följande resultat fig bekant: 6242 med ja, 2154 med nej och 171 afhällit fig från votering, tillsammans 8567. — D. 12 Dec. Från dcpartementerne Nedra Alperne od) Bar bar man inga nya underrättelser af någon betydenhet. Patrie in: nehåller följande: Såfom wi bafwa berättat, bar hela departem. Nedra Alperne, som är blottadt på truppar, med undantag af dem fom befinna fig i gränsfästningarne, fallit i socialisternes wäld. Stadens inwånare hafwa utan förswar blifwit öfwergifna åt demagogernas raseri och deras lif swäfwa i fara; alla deras hus äro plundrade. Emöten är utgrenad till de tre arrondissementerne Sisteron, Digne och) Fors calquier. Departementets prefekt har funnit en tillflykt i kastellet Seyne. Wi hafwa icke tillfredställande underrättelser om denna insurrektion, hwilken blottställer en del af Frankrike för det focialiftis fa partiets förbrytelser. Dep. Nedra Alperne och wissa orter i dep. Bar äro för öfrigt de enda ställen, bwarest tämligen aflwarsamma oordningar Ännu äro rådande; i alla andra departementer är insurrektionen undertrydt. — Priwata underrättelser skildra tillständet i de öfriga devartementerne icke så lugnande, som te officiela bladen. Det heter, att stor upphetsning är rådande i bela södra delen af landet och bufwudsakligen i Nievwresdepartementet, bwarest man knapt bar tillwägabrogt lugn i en by, förrän man nödsakas sända truppar till antra punkter. — Underrättelserna från provinserna är hwad fom meft fyåfels sätter hufwudstadea, der arresteringarne i öfrigt fortfara, och ett or försigtigt ord är nog för att bringa en menniska i fängelfe. Detta medgifwer till och med Independance, fom lifwal bar antagit en tämligen Napoleontisk färg, och berättar bland annat, att Madier de Montjan d. ä. och Lavalet blefwo arresterade, blott för det att de på gatan med hög röst hade berättat en nyhet. Man tror att Cavaignac snart skall blifwa försatt i fribet, egentligen på hans tros lofwades m:il Odicrs enträgaa förböner. Likwäl torde han knapt få tillätelse att qwarblifwa i Frankrike och man bermiflar, att han will gå i landeflykt. — Det säges, att den nya författningen möjligen torde blifwa octroyerad före nyår, od) att walen då skulle försiggå i Jan. Sås som en af de första organiska lagar, som skulle utkomma, nämnes en presslag. En del tro att censuren åter blifwer införd; andra an: gifwa följande grunder för denna lag: 1) kaution af minft 200,000 och bögst 400,000 fr.; 2) rättigbet för regeringen att inbibera en journal innan den blifwer domfäld; 3) uppbäfwande af juryen i pref-fafer och nedsättande af en särskild domstol för pressförbrytel. ser. Säsom de hufwudsakligaste af dessa nämnas: diskussion om regeringssormen, angrepp emot personer, förtal, förnärmelser emot moralen, religionen, egande rätten o. s. w. — Independance innehäller följande: Presidenten bar förutfett Masse ma falang Rd rn LAM AT. z