— D. 8 företogs en stor mängd arresteringar, hwaribland flera representanter af yttersta wensiran. Wid pass 100 medlemmar af detta parti äro ännu i fängelse. — Constitutionel förtäljer, att Thers, som stär under polisens speciela uppsigt, är sjuk och torde blifwa nödsakad att göra en resa till Jtalien. Thiers befinner sig ganska wäl, och notisen i Constitutionel är blott en liten påminnelse till honom att förfoga fig bort snarast möjligt. — En korrespondent i Independance berättar. följande: Den konsultativa kommissionen skall för första gången sammanmträra d. 11 eller 12 d:s, för att uppgöra förslag till den nya konstitutionen. Som utgängspunkt skall tagas konstitutionen af d. 13 Dec. 1799, hwarigenom konsulatregeringen upprättades, samt senatedeslutet d. 18 Maj 1804. Det skall blifwa twenne kamrar, den första skall benämnas senat eller pärskammare och bestå af 80 ledamöter, af hwilka 41 umämnas af presidenten och 39 wäljas af bonom efter förslag af departementsräderne. Senatorerne skola aflönas med 15000 fr. ärligen. Statsrådets ledamöter wäljas äfwen af profidenten. Den lagsliftande församlingen slall bestå af 300 ledamöter, walde genom indirekta wal. Diskussionerna om lagarne ske i hrm: liga möten, hwilka blott äro offentliga wid omrösining om lagarne i deras belhet. Paris d. 10 Dec. J dag är ärsgagen af presidentens wal. År 1849 och 1850 blef denna dag firad med officiella festligbeter; men i är har municipalrädet ansett det lämpliaare att icke fira den na dag, utan lätit inställa den redan anordnade banketten. — Moriteur meddelar i dag lagen angående jernbanan emellan Lpon oc Avignon. Underskrifterna af Dupin och den upplösta nas tionalförsamlingens hela bureau, hwarmed lagen är försedd, gör ett högst eget intryck. — Ett dekret af gärdagen förklarar departementet Basses Alpes i belägringstillsssänd. Genom åsslilliga andra dekreter hafwa fyra nya prefekter och en underprefekt blifwit utnämnde. — Underrättelserna från flera departementer äro oroande. Staden Brianolles har fallit i de bewäpnade böndernas händer, hwilka tillfångatagit underprefekten och mairen. Resande, fom d. 6 anfommit till Marseille, förklarade, att de blott med största swärigbet funs nat pasfera departementet Bar, ty äfwen städerna S:t Maximin och de Luc samt byn Vidauban woro i fult uppror. Twå mobila kolonner äro till dämpande deraf afgångna från Marseille och Taulon. — J BäefeszMpes hafwa bönderna uppreft fig till. förmån för en municipalauktoritet och kastat fig emot arrondissements hufwudort Forcalquigr. Underprefekten bar fallit ett offer för fina bemödanden att, urpränbålla luqnet. — Talrika bewäpnade band, fom uppgif: was till: a 6000 man; hafwa satt fig i rörelse mot Digne och inneslutet departementets hufwudort. Prefekten har til stadens för: hvar blott ett kompagni gensdermeri, men truppar skola till und. sänning wara afsände från Marseille. — Äfwen den lilla ssaden Pertius, i devartementet Vaucluse, är besatt af 5 til 600 infurs genter, till. hwilkas bekämpande en bataljon blifwit afsänd från Air, — J Lyon oh Marseille har lugnet förblifwit ostördt. J Cyalons sur Saone hafwa omkring 100 arresteringar, i följd af gjorda jörsöf atts organisera klubbar, egt rum. J Macon wisade sig 7 till 300 bönder från Saint Gengour, ganska dåligt beväpnade, men alla försedde med säckar, oc begärde blifva insläppte i staden; med nägra gewärsskott blefwo de skingrade. J Poligny bafwa almar: samma oroligbeter egt rum; men underrättelsen om tre embetsmäns mördande i Joigny bekräftar sig icke. — Enligt Patrie äro oroligheterna i provinserna äfföljda af fotialistiska gromhetsscener. Efter samma blad skola de demokratiska emonstrationerna i söder hafwa för ändamäl att fåranleda gen. Casellane att utblotta Lyon på truppar. — Arrefteringarne fortfara; äfwen redaktören af Republique 4254 . 3