Helsiugborg. ö — Under d. 21 sistl. Now, bar K. Maj:t säsom tillfårordnad fkeje serl. ryst vicesfonful i Helsingborg och Landskrona erkänt handl. Fr. Cronsell. — Ryttmästaren i armeen E. L. v. Schantz har på begäran blifs wit entledigad från dess befattnina säsom kommendant i Ystad, samt ryttmästaren wid Kronprinsens Husar regemente W. H. Bolienstern förordnad att t. w. wara kommendant i nämnmde stad. — Häradsskrifwaren i Oxie, Skytts och Wemmenbögs häraders fögderi, O. Andersson, bar erbällit ett ärs tjenstledighet till d. 16 Now. nåsta är, och v. härarsb. L. I. Wählin blifwit förordnad att berörde tjenst under tiden bestrida. — D. 5 Febr. näslk. är fl. 10 f. m. hälles å öfwerstebostället Tommarp i Cyristianstads lär rekrytoc remontmöte för fomylet: tering af de wid Skänska Hufar:regementet ännu vakanta nummer. — Från Helgoland skrifwes, att Guftaf;Adolfsftatyen i oskadadt tillständ blifwit bergad på Sandön. ö Stockholm d. 2 Dec. Kongl. Maj:t bar till Majorer utnämnt wid Dess Andra Lifgarde Kavitenen wid Regementet C. G. R. Lindecreutz och wid Swea Artillcri-Regemente Kapitenen derssädes P. E. Helling. — H. M. Konungen bar i går låtit tillställa Sällskapet De Fattiges Wänner femtio fullständiga beklädnader att utdelas till fattiga åt fattiga barn under Kungegärden Tullgarn. — H. M. Drottningen har, med anledning af H. M. FKonun: gens böga Namnsdag, lätit ställa till Sällskapet De Fattiges Män: ners disposition Eithundrade famnar wed, att bland Hufwudstadens fattige utdelas. (Sw. Tirn.) utrikes Nybeter. Frankrike. Paris d. 2 Dec, Om förloppet af dagens händelser, hwarom telegrafdepescr redan äro meddelade, lemnas närmare upplysning af nedanstående: Proklamation till franska folket. Fraråmån! Den närwarande ställningen fan ide längre fortfara. Hwarje dag fom går förbi, ökar landets faror. Nationals församlingen, fom slulle wara ordningeng fofhafte stöd, bar blifwit en härd för komplotter. Tre hundrade af dess patriotiska medlemmar bafwa ide förmån stäfja def förderfliga sträfwanden. J ssället att sslista lagar i sambällets inneese, smider den wapen för borgerligt frig; den angriper den maft, fom jag direkte från folket erbållit; den uppmuntrar alla usla passioner; den hotar Frankrikes lugn; jag bar upylöst den och gör hela folket till domare emellan den och mig. Konstitutionen — I weten det — gafs för det ändamäl, att vå förband förswaga den makt, hwilken J stodo i begrepp att anför. tro mig. Sex millioner röster woro en slående protest emot dens samma, och det oaktadt har jag troget iakttagit den. Uppeggelser, förtal och misshandlingar bafwa funnit mig känslolös. Men nu, dä statsfördraget ide mera aktas just af dem, hwilka oaflåtligen beropa fig derpå, och då samma personer, hwilka störtat tvenne monarfier, wilja binda händerna på mig för att störta republiken, är det min pligt, att tillintetgöra deras trolösa planer, att upprätthålla repus bliken och att rädda landet, i det jag wädjar till den enda suveräns högtidliga dom, fom jag i Frankrike erkänner: folkets. I3ag wåädjar säledes uppriktigt till hela nationen och jag säger r