wer nulttonamnutrrt!. IUI lnntt annu tettvand esterltradale. MO L eyra, känd såsom ifrig bonaparust, är utnämnd till stabechef för na: tionalgardet. at — dt. 2 Dec. (Telegrafdepesch.) National-församlingen är sprängd, Ghangarnier arresterad. Lonis Napoleon har hela styrelsen i sina händer. — (Preuss. Staats-Anz.) All militär är konsignerad och un: der wapen. Nationalförsamlingens palats är befatt af fol: dater, och flera generaler, deribland Changarnier, Lamoriciere och Charras arresterade. Louis Napoleon har således begagnat d. 2 Dec., årsdagen ef ter Kejsarens kröning och efter flaget wid Austerlitz, till att utföra den få ofta omtalade statskuppen, på hwilken ingen mera wille tro. Den 1 Dec. woro ry ten utspridda, att påföljande dagen en demagogisk demonstration skulle ega rum; rykten, hwilka icke funno något förtroende, men som regeringen begagnade för att inkalla flera truppar till Paris: Detta, i förbindelse med general Per rots afskedande från öfwerbefälet öfwer Nationalgurdet, och den be ryktade bonapartisten Vieyras utnämning till stabschef, sysselsatte wäl uppmärksamheten, men man war långt ifrån att ana, att Louis Napoleon werkligen hade något afgörande i sinnet mot församlingen. Det är naturligtwis ännu omöjligt, att efter de korta telegrafdepescherna bilda fig någon föreställning om händelsernas egentliga karakter; men det år ide osannolikt, att församlingens omröstningar öfwer wallagen skola begagnas af Louis Napoleon, för att gifwa åt fin statskupp en demokratisk syfning. — De ar: resterade generalerne höra till Napoleons mest förklarade nmotftånbare, isynnerhet gäller detta om Changarnier, till hwilken majori teten fatte fin högsta lit, i händelse af något olagligt företag å Louis Napoleons sida. Charras war den ende af yttersta wens stran, fom talade för qvestorernes förslag om nationalförsamlingens rätt till direkta truppreqvisitioner, och Lamoriciere war äfwen en an: hängare af detta förslag. Blodsutgjutelse synes alldeles ide Håfma egt tum wid utförandet af denna stats!upp. Jtalien. Från Missina berättas, att derstädes och i bela Sicilien rår der stark jäsning. Republifanska proklamationer äro insmuglade från Malta och utspridda i märgd, ech flera arresteringar hafwa egt rum. De i Palermo warande deputerade, fom ännu ide harwa une derskrifwit återkallandet af förra parlamentets deslut angående fo. nungens of Begge Sicilierna detbronisering, hafwa blifwir förwiste. . England. London d. 25 Now. Af de företog, fom kapten Ommanney och löjnant Osborne, hwilka deltagit i kapt. Austins expedition, i när höllo i Geografiska sällskapets sammankomst om denna expedinon och dess resultater, framgår, att underrätelsen om Franklins och dess manskaps undergång på kusten af Baffinswiken, mäste anses för en sabel, och att Franklin wisst icke måste sökas wester om Cap Nilay (hwarest man funnit de enda spären af expeditionen), och att ban ide heller fan bafwa förolyckats inom ett afständ af 200 en: gelska mil från Wellingtonkanalen, då strömmen eljest owillkorligen skulle bafwa fört spår af wraket emot föder, och slutligen, att man icke bör uppgifwa boppet om Franklins och hang manskays äterfins nande å andra sidan Viktoriakanalen, emedan i denna riktning funs nits öppet watten, och det kan antagas, att ban i dessa trakier icke saknat lifsmedel. — d. 27 Now. Man följer bär med uppmärksamhet de första flegen of Hannowers nya regering, emedan det nu på denna fat beror, om den långwariga förwirringen i Tysklands förhållanden omsider uppklarnar fig, eller om ett nytt spel med owissa fombinas tioner skall begonna. Om Hannover blifwer troget traktaten af d. 7 Sept., få fall efterband ett handels politiskt Nord tyslland uppträs da, med Preussen i spetsen, bwari England skall bafwa en födje: purft, od) diplomatiska beräkningar skulle finna ett säkrare fält än bittils. Skulle deremot den bannoverska regeringen änyo närma fig Öslerrike, då splittras Nordtyskland åter; England fer fig när: mare blotistäldt för inflytelsen af Österrikes planer, och i stället för resultaterne, åter osäkra diplomatiska experimenter. Swarjehanda. — Marskalken Soult, hertig af Dalmatien, har d. 26 Now. aflidit på sitt slott Ecult-Berg i en ålder af 82 är. Han föddes d. 29 Mars 1769: Han war den äldste marskalken af Frankrike; hans utnämning daterar fig från marffalfwärdighes tens instiftande af Kejsaren. Ar 1785 inträdde han kristjensten, deltog nästan i alla stora flag under repnbliken och Keisaredömet, och war guwernör i Berlin och Wien. uUnder restaurationen war han landförwist i tre år. Under Ludwig Philiv, fom utnämnde honom till generalmarskalf, war han tre gånger krigsminister, en gång NM så ( — . KE — 41. Å A Fantoelinensk Non