intryck att slatspapperen föllo 1 fr. Denna artikel är wäl ocksä når got af det wäldsammase mot nationalförsamlingen, fom ännu flutit ur en bonapartistisk venna. Majoritetens anförare beskyllas för att wara uppbofsmän till en sammanswärjning, fom går ut på att are restera Louis Napoleon och bringa honom till BVBincennes, samt att gifwa diktaturen åt general Cyangarnier eller Cavaignac. Men, säger br Cassagnac, det är likwäl ingenting att befara af deesa fammansswurne, desse Dde i de störtade thronernee ruiner borikomna prinseesors wandrande riddare; de funna sammar swärja sig få muyce fet de wilja, emedan det finnes ingenting fom garanterar att nationalförsamlingen ättydeg. Församlingen fan votera hwilka lagar den will: answarighetslagen, avestorernes förslag och andra dylika herr: ligheter; för att funna utföra dem, mäste församlingen lefverera ett flag, od slagets utgång är osäker. — Bland nationalförfamlin: gens ledamöter rådde en stor förbittring i anledning af denna ar: lifel. En af majoritetens organer, Messager de l!Assemblee, anmärkie, att alldrig något demagogiskt blad, dagen före ett uppror, fört ett mera oförskämdt oc) utmanande språr emot församlingen, och en annan majoritetens organ säger, att man för att finna make till denna artifel måfte gå 50 år tillbafa, till den ud, då berget slungade dylika manifester emot girondisterne, innan de prostriberade dem och bragte dem på schavotten. Fräga uppstod i församlingen om att instämma artikelns författare och älägga bonom ett mydet bärdt straff; men majoriteten synes werkligen på förhand hafwa utfpelat sina bögsta trumfar wid debatten om qvestorernes förslag. De framställda interpellationerna woro matta och boridogo af sig sjelfwa. — ÄÅfwen med afseende på lagförslaget om presidentens answarigbet wisar sig någon obestämdhet. Kommitteen, som walt Berryer till president, bar ännu ide fattat något beslut om den skall framte förslaget till fryndjam behandlina. Majoructens tidningar tala nåsstan alla emot densamma, och Debats tillstyrfer disfusfio: nens upvskjutande. Så wäl å majoritetens fom presidemens sida synes man srukta för att driswa sakerna till det ytterssa. På nationaljörsamlingens dagordning stod lagförslaget om jernbanan från Paris till Lvon; men förfomlingen war ingenting mindre än böjd att gå in på en allwarlig visfusfion af denna fråga. Cres mienx begärde tillåtelfe att mterpellera angående regeringens beflut att trangvortera de af friggrätten i Lyon romfällde till Noukabwa. Jnterrellationen inställdes tills ester jerndanedebatten. Creton in. serpellerade nu mirisleriet, om det bade någon funstap om den fame manfvärjning, fom omtalats i Constitutionel. Daviel, juftitiemis nistern, fwarade, att Regeringen ide kunde bafwa någon answarigbet för en journalartikel, fom ide war densamma bekant förrän den uskom. Berryer förmente, att frågan ide war derom, utan blott om regeringen kände en sädan komplont, bwariill inrikesministern swarade, att om någon komplott bade exifterat, slulle regeringen hafwa gjort fin pligt, bwilka än de skyltige woro. — Härmed flörd iuterpellationen. — bd 25 Row. I bag utdelades premicrne till de fransta erponenterne på induftrisexpofionen i London. J fit wid detta tillfälle pållna tal befämpade presidenten säwäl en demagogift rörelse fom de slillastäende monarkisterne. Talet emottogs med entbusiastiskt bi sall och bar äfwen bland en stor del af befolkningen gjort ett gansta gott intryck. Ser officerare och 47 riddare af hederslegionen blefvo wid detta tillfälle utnämnde. Bland de förre omnämncs den berömde pianoforte-fabrikanten Erard. Sch wci tz. Bern d. 20 Now. J går och i dag hafwa wi bär haft en porbarist föld; i dag på morgonen 10 gr. och i middags i folffenet 5 araber. 2 —— Stifts:-Nybeter. Banat Mat har under d. 1 Okt. genom nädig skrifwelse tillfännagifwit att