fees mm et MOT VII I rzvicu VI VN ILLn HS PPV SER DIV plan att göra bestämmelserna med afseende på kommunalwalen an: wändbara på den politiska rösträtten. En högst underhållande epis sod utgjorde i denna debatt ett i dag af Pierre Lerour under allmänt ffratt framställt amendement, enligt bwilfet fruntimmer ffulle hafwa rösträtt i kommunalwalen. Proponcnten anmärkte mycket konseqvent, att demokratien och den allmänna röstråtten tillåta inga undantag, det wore att öfwerbjuda lagen af d. 31 Maj. som dock blott utesluter 3 mill. och icke bälften af nationen. Konstitutionen, anmärkte han, tillsade frihet, jemnlikhet och broderskap, bwarill en röst under allmän munterhet tillfogade od) moderskap.. Slutligen mäfte talaren under allmänt hostande och larm lemna tribunen. — Säsom finansminister i hället för herr Blondel nämnes herr Lebocuf. — England skall hafwa erbjudit fin bemedling emellan Frankrike och Marocko i deu emellan dessa stater änpo uppkomna differens; Frankrike skall likwäl bafwa afslagit Englands anbud. — Maiskalken Soult, fom warit ganska farligt sjuk, fall nu åter befinna sig bättre. — d. 22 Now. Nationalförsamlingens afdelningar höllo i dag möte, för att wälja en kommittce i anledning af det af statsrädet utarbetade lagförslag om presidentens och ministrarnes answarighet. Detta förslag år försattadt i en mot presidemen mycket fiendtlig anda, och lägger isynnerhet alla möjliga hinder i wägen för bang ofonftiutionella äterwal. Jntet tillfälle kunde för majoriteteten wara mera wälkommet än detta att hämna fig för nederlaget wid omröstningen om avestorernes förslag, och tillsället har ide beller lemnats obegagnadt. Denna gäng stodo ministrarne och bonapartisterne alldelcs ensamme emot det konservativa partict, med bwilket wenstran gjorde gemensam sak. Ministrarne insägo, att de kämpade för en förlorad sak, och inskränkte fig derföre att i afdelningarne förklara, att reges ringen sjelf ämnat framlägga ett lagförslag om answarigbeten, att de ansågo statsrådets utkast göra ingrepp i exckutiva maktens pre: rogativer, oc) att regeringen i öfrigt förbeböll fig sitt yttrande mid den offentliga debatten. Oen walda fommineen bestär af 15 medlemmar, af hwilka 14 uttalat fig för utkastet och blott en enda, Janvier, emot detsamma. Sällan har yttersta wmwerfiran warit få starkt representerad i någon kommittee, fom i denna; sex af partiets medlemmar, och deribland Dufraisse, bekant genom sitt beryktade al i nationalförsamlingen om att med eld och swärd utrota alla ionungar, äro walde, fom det tros, isynnerhet genom bonapartifters nes röster, hwilka hellre wille rösta för wenstran, än för legitimister och orleanister. Åtta medlemmar af kommitteen tillhöra de mest de: ciderade af dessa fraktioner. Walet af denna kommittse är fåledeså eu mera afgjordt nederlag för presidenten än han någonfin erfarit; det säges, att han slall wara mycket förbittrad öfwer detta refultat äf afdelningarnes diskussion, och mer än nägonsin besluten att förs söka det yttersta. — J nalionalförsamlingens offentliga möte antogs fommunalmwalagen med 441 röster mot 229. — d. 24 Now. Casabianca har öfwertaget finansminifter:-poften, och Lefebre:Durufle i hans ssälle blifwit handelsminister. Kommit een för pröfning af answarslagen har walt Berryer till fin ordförande. England. Kossuth har d. 20 d:s återkommit rid Sauthampton och blifs wit emottagen af den jublande mängden, fom sammanströmmat från hela trakten. Kl. 1 lemnade han, på ängfartyget Jupiter, Soutbe ampton för att begifwa fig til Cowes, der ban ämnade inskeppa sig till Newyork. Hamnbatteriet saluterade wid afskedet med 21 skott. Jtalien. Från Rom förmäles, att Tibern, säsom en följd af starka regns at, öfwerswämmat den lägre delen af fladen. — Äfwen heter det vån Rom i Alg. Ieit., att de geistlige altjemt protestera emot den dem ålagda låga beskattningen. Päfwen har derföre i ett DCKD