införes äter rädgifwande provinsialständer, dock modificerade efrer nuwarande förhällanden genom en ny wallag, bvagd på liberala principer och med uteslusande af hittillswarande klasswal. Den ad ministrativa förbindelsen emellan Sleswig och Holsten uppbäswes helt och bället, nexus socialis ffafl endast bestå säsom form för en gemensam bjelpkassa för begge hertigdömenas ridderskap, och uni: persitetet i Kiel blifwer gemensamt för Sleswigs sydliga del. J Holslen återinföras de gamla provinsialständerna, och må det bero på konungens absoluta wilja, buruwida ban i framtiden will föres taga någon förändring med dem. J Konungens råd finnas ven: ne för honom ensamt answarige ministrar, en för Sleswig och en för Holsten och Lauenborg. J öfrigt slola alla danska rikets Rate: delar bafwa gemensam krigsmakt (bwaraf den bolstensla förbundokontingenten bestär säsom en egen del), flotta, flagga, gemensamma tull, handels-och sjöfartsbestämmelser o. s. w. samt gemensam res rresentation och konsuler i utlandet. Tyskland. Den blinde Kronprinsen af Hannover bar bestigit fin faders wron under titel Georg den Femte. Han behåller alla miniflrarne och lofwar i sitt manifest att troget widmaktbälla landets författning. 3B Berlin göras fördercdelser till kamrarnes öppnande nästa sworsdag. Det säges att lsonungen ämnar personligen öppna dem. J Hamburg bar busvisitation stett bos en avotbefare Ulex, fom blef förd till polisen. Eh del hos honom förefunna effefter lades under beflag. Frankrike Paris d. 17 Now, Angående nationalförsamlingens möte har man blott underrånelser genom ielegrafen till Brusfel, Då jernbanetågets ankomst blef fördröjdt genom en bäftigt snöfall. Debatten om qwestorernes förslag till en lag, fom gifwer nationalförfamlin gens ordförande rättighet att reqvirera få många truppar han will oc att ställa fina reqwisitioner direkte till hwarje officer eller em. petsman, fom owillkorligen bör ätlyda desamma, war mycket siormig. Ferdinand de Lasteyrie föreslog propositionens förkostande, men att i stället för densamm antaga en motiverad dagordning, fom sadfäster församlingens rättigbeter. Krigsministern, gen. Saint-Arnaud, på får att förfauningens 32 art. wäl gifwer jörsamlingen rätt au be: stämma antalet af de truppar den för fin fålerbet anser nödwändiga, men ide ar dirckte reqvirera dem, emedan detta skulle förorsaka föl. lission emellan statsmakterna och vå det allwarsammaste kränka di sciplinen. Ministern slutar med att bestämt förkasta, ide blott förs slaget, utan äfwen den af Lasteprie föreslagna dagordningen. Ejter bäftiga diskussioner och sedan tumultet stigit till en obeskriflig böjd, streds till omrösining. Af 708 röstande woro 300 för och de öfriga emot förslaget. Heta venstran röstade emot, och förslager ökastades. —— — — A— — — — — —