mot af wexelbörsen, bar fl. 34 erbällit en depesch, fom afgätt från Paris fl. 2, med anmodan at; uppföpa ryffa papper. Fem minuter senare war telegrafen åter rörelse, för att rapportera til Paris, att uppdraget redan war expedieradt. Depeschen war i Paris efs ter en timmas förlopp, bwariemte man likwäl må bemärka, att den på wanlig wäg bade tillryggalagt 2 eng. mil, nemligen till sydostbanans telegrasbyrä och derifrän till den submaritima telegrafbyrän. Efter en utfärdad tariff betales för 20 ord från London till Paris 19 shill. 5 d. Hertigen af Wellington war händelsewis i går i Dower, oc Frankrike och England wisade den gamle fältherren te legrafisk militärbonnör. Dowers batterier blefwo nemligen affyrade från Calais och Calaiss batterier från engelska kusten genom elef: tricitet. — J Birmingham har Kossuth blifwit på ett lika utmärkt sätt emottagen, fom på ata andra ställen i England. Hans afresa til Nordamerika skall wara bestämd till d. 20 d:s. — Den i Neppork tillämnde industrierpositionen finner mydet del. tagande. Öfwer tusende europeer hafwa redan begärt plats för sina saker, bland andra nämnas prins Albert, bertigen af Devonspire, baron Marochetti och flera ansedda personer. Hr Parton är fys: fatt med planen til byggnaden. Expositionen fal öppnas i April. Anmälningar skola wara ingikne inom d. 1 Febr. Londoner: expofitionens amerifanske kommissionär, br Riddle, bar afrest till Newyork, för att taga fig af saken, fom finner mydken sympathi hos industriidkarne. — Hwarjehanda. — Galignanis Messenger berättar en sorglig bändelse af wats tensträck, som noligen inträffade i förstaden Saint Antoine i Paris. En gosse af omkring 3 år hade för nära två månader fedan blifwit biten af en hund, fom han plågade leka med; fadren stjöt i sin förbittring hunden ; gossens får, fom war mycket obetydligt, läktes snart, och man tänkte ide mera på denna händelse, tills för få dagar sedan gossen, fom någon tid klagat öfwer illamäende, plötsligen ropade: Håll mig fast, fader! eljest biter jag dig, liksom hunden bet mig! och nästan i samma ögondlick fick han ett wäldsamt anfall af wattenskräck, fom warade länge, och päföljdes af dylika anfall tills det olyckliga barnet uppgaf andan, — 3 Tidningen Avenement berättas följande: En ung man af mosaiska religionen, en brorson af en folfreprefentant, wille gifta fig med en ung katholsk flicka. Då bruden önffade presterlig wigsel, wände brudgummen fig till hennes själasörjare, fom swarade, att hans samwete ide tillåt honom att wälsigna detta äktenskap, dock wille han inberätta det till erkebiskopen. Denne åter anmälte saken i Rom, men päfwens swar war äfwen wägrande. Nu wände han fig til ett annat Håll. Då den unga flickan owillkorligen fordrade religionens wälsignelse, och man ide kunde winna den fatbolffa religionens, wille man försöka det med den mosaiska, men öfiwverrabds binen war lika få exklusiv fom päfwen och wille icke ätaga sig att wälsigna en katholska. Då nu päfwen således wägrade att wälsigra juden oh öfwerrabbinen den katbolska flickan, mäste de antingen afstå ifrån att gifta fig eller oc försafa religionens sanktion; de woro midt i deras öfwerflöd fattige på religioner. Då päfann den unge mannens fardroder en utwäg, och hänwände sig till fin koslega, den protestantiske presten Coquerel, som swarade, att han hade en dön för alla, som kommo till honom. Man sick säledes fe den fälls syntheten: en jude och en katholska målfignade af en protessant. — Enligt en New Sorleanst tidning bar en tjufnad, åtföljd af fär: deles fomiffa omständigbeter nyligen blifwit begången på gästgifwaregärden i en stad i Texas, der en mycket talrik samling af emis granter, prokuratorer, rättswittnen m. fl. befann fig. Wärden och bela bans skara gäster hade begifwit fig till sängs på wanlig tid, och då de, efter en djup och ostörd sömn, waknade om morgonen, befunno de fia alla utan rod och benkläder etc. En dristia tjuf hade