Helsingborgs-Posten – 11 november 1851, sida 3

— gens hemkomst ifrån den blodiga Tuna hed, som deras bröllopp fi rades på Stockholms flott. Wi må ej tro att Gustaf kunde wara glad, sedan han måst utgjuta det kära Dalfolkets blod, fom få wänligt lemnat honom frid och gästfrihet i hans fridlösa ungdomsdagar. Detta bröllopp jagade dock de mörka minnen bort ur hans hjerta, och han war åter ljus och glad; han tyckte fig nu förwisso kunna weta, att han war ibland wänner, som utan swek honom tro och hulde woro. J trettio år lefde sedan Herr Johan Thus reson och Fru Christina, i kärlek och god sämja tillsammans. Han blef troget fin Konung huld, ändeck hans fader föll honom ifrån. Fru Christina öfwerlefde allenast några månader fin herre, den hon med mycken sorg i Nyköpings kyrka lät begrafwa. Men hon sjelf slutade sin ärofulla lefnad på Hörningsholm och blef i Trosa lands kyrka begrafwen. Mången ärlig Swensk besökte der med mälfig: nelser hennes grafsten; men med kyrkan, fom nedbrann för etthundrade år sedan, lades äfwen i grus detta sista minne af den be: römligaste qwinna, fom trampat Swenska jorden. vasgferade Refande: d. 9 Nom., f:ffe kammarjnufaren C. Westfeldt, werisgsaren C. Otsson, handl. O. W. Horny, Styrmannen F Otlberts, d:ske hans delsbetjenten C. Zidler: d. 10, d:fre grosshandl. J. H. Samudt, e:ffe hr H Echo nackpfiffer. — Utpasserade: d. 5, sise adjutanten hes H. K. H. Kronprinsen grefn e S. Lagerberg; d. 6, siske br J. Jolin med fru; d. 7, siske grosshandl. N. Franfee, medicine doktorn C. G. Grähs. — n-—