rium. Deremot säger Messager de lAssemblee, fom år organ för den konservativa majoriteten: Republifeus president bar ändt l igen gifwit fransta nationen en minister. Man läfe och läse om igen; der finnes intet tryckfel i den officielle Moniteur; fejfar Ran poleons neveu bar sjelf besörjt korrekturet; Herrar Corbin, Blondel, Fortoul äro werkligen justitie., finansoch marinministrar. Stal man le eller uppröras? när man tänker på de nya minijstrarne, ler man; når man tänker på Frankrike, uppröres man! Hwad, Frankl rike från 1789, det intelligenta och fria Frankrike från 15 restauraln tionsär och från 18 af juliregeringen; Frankrike, fom till ministrar baft en Necker, de Serres, de Villelc, Cvatcaubriand, Martignac.: Casimir Periere, Soult, Tviers och Guizot, detta samma Frankriket bar i dag br Blondel och br Corbin i spetsen! Hwem är då denne Corbin, denne Blondel! Hwitfa äro dessa statsmän, fom ide ens äro uti Paris, ej beller få snart lära komma dir, då twå deras kolleger skola företräda deras ställen? Jngen menniska wet det. Hari den exekutiva maktens politiska system blifwit dem meddeladt? eler bafwa de emottagit fina platsar, utan att meta, hwad man fordrar af dem? Man wet det ide. Den wigtige mannen, fabinettets hufwud är br Giraud. Wisserligen, om man jemför hr Girand med hans kolleger, få fan det betyda nägot. Men om man besinnar, att! br Giraud mar den minst wigtiga ministern uti ett interimistiskt fas binett af föga betmpdelse, få häpnar man att fe honom i spetsen för! en definitiv minificer. England. London d. 28 Okt. J England är för närwarande allas uppmärksamhet riktad på Kossuth. Hans helsoiillstäånd skall wara före swagadt, och han bar kommit till London för att konsuttera en läkare. Han känner fig mycket angripen af de många besök, fom ban ban måst cmottaga, men nu finner fig nödsakad an inskränka. Den ena adressen efter den andra inkommer till bonom, od) ban nödgas antaga flera sekreterare för an beswara desamma. Lord fp ta, slall underband bafwa lälit bonom wcta, att ban önskar att fe bormn nom, dock icke i en officiel andiens. Den stora bankett, som skulle gifwas honom i London, ämnar han ide bewista, äfwensom han une: danbedt fig alla widtaganden, hwilka kunde hafwa utseende af en ros litist demonstration. — d. 29 Okt. Morning Post messäger ryktet, att lord Pal. merston ämnade giywa Kossutb en privat andiens; twärtom bafwa lord och lad) Palmerston llemnat London. Desterr. Corr. och NReid. Zeit. försäkra äfwen, att ford Palmerston i ea note till österrikistal regeringen yttrat, att regeringen och dess agenter ide deltaga i den s. k. Kosfuth:manien, och att man ämnar widtaga sådana åtgärder, att den snart mäste slutas. Emedlertid bar Kossuth emottagit en wälfomfizadref från Lontons kommnnal.siyrelse. — Han begaf sig i går härifrän till Soubampton, för att öfwerwara den derstädes till bang åra föranstaltade festmältid. Han steg aj wid amerikanska konsulatet, bwarest ban emottog adresser frän kommunalstyrelsernar i Leicester, Edinburgb, Leede, Sharfield och Sunderland. Afswen erböll ban en inbjudning från Lordmayorn i London till en banfett uti egypuska salen, bwilken af bonom antogs. Amerika. Från Amerika bar man underrånelser om tillständet i Meriko, bwarest allt är i rörelse. Ministrarne bafwa nedlagt fina emdeten, och man fruktar för oroligbeter.