garne med Billault om bildandet af ett nytt kabinett blifwit alldeles afbrutne. En ministerlista cirfuterar med namnen: Saint-AÄrnaud, Bourjolly, Abatucci, Fortoul, Augustin Giraud, säledes af en allde: les bonapartisk färg. Publiken börjar nu att förlora intresset för ministerkrisen, så mycket mera som en annan sak bidrager att afleda uppmärksamheten derifrån, nemligen priusens af Joinville kandidatur, hwilken nu fall wara alldeles säker, och wäntar man i dessa dessa dagar ett officielt manifest derom i ett af de orleanistiska bladen, — Enligt en telegrafdepesch i Hamb. tidmngarne af d. 22 hafwa departementerne Cher och Nievre bl.fwit förklarade i belägringstills ständ. — Franska fregatten Alemene, af 36 kanoner, förd af grefwe dHarcourt bar lidit skeppabrott på westra kusten af Sydney (Nya SydzWales). 12 man af befättningen hafwa omkommit, för de öf: rige lyckades det att komma till Auckland. Skadan ansläs till 15 million fr. — De konservativa journalerna, isynnerbet de orteaniftiffa, fom anse äterinförandet af den allmänna walrätten säsom ett oöfmermvine nerligt binder för prinsens af Joinwille wal, sänta bimmel oc jord i rörelse för att få presidenten ull art ändra sitt beslut om en mos dififation i den bestående wallagen. De fildra med få mörka fire ger som möjligt den stagnation fom wid underrättelsen om minifters krisen inträdt i alla förrättningar, det missnöje fom råder i depars tementerne, den rädlöshet, fom bemäåkiigat fig prefekterne och öppnar wägen för det demagogiska partiets manövrer, och då allt detta bits tills synes hafwa warit utan werkan, griper Ordre till det förtrvife lade medel, att hota med en fremmande intervention, J en forte spondens från Berlin låter detta blad berätta fig, att den största förwåning fattade konungen af Preussen wid underränelsen om mi nisterkrisen i Franfrife, på bwilken han i början alls:ide wille tro; att ftatsråd genast blef bället, bwarest man öfwerenskom att förbes redelser borde widtagas, för att ide blifwa öfwerraskad ar händels serna; att man fattade det beslut, att få snart officiel underrättelse ingår, fom bekräftar hwad man fruftar, gifwa kontingenterne or der an hålla fig färdiga, och att Rosslands och Osterrikes reprefen: tanter haft långa konferenser med konung Fredrik Wilhelm om de franska affärerna. Defa tidningar torde mwisserligen ide beller underlåta att bes gagna en ny artikel, fom den i Franffurt utkommande balfofficiella journalen meddelar i afseende på de sista händelserna i Frankrike, och fom hufwudssalligen tyder sälunda: Saferna i Frankrike synas hotande; revolutionen stall ånyo utbryta, derest presidenten kastar fig i armarne på den allmänna rösträttigbeten. Jngen kan twifla, att ju br Louis Bonaparte i detta fall blott skall blifwa ett redskap i demokratiens händer, hwars rörelse han aldrig skall funna beherrska. Wi yafwa i en föregående artikel sagt, at de nordliga mafterne ee (er