försäljning till Engelska landtbrukande kapitalister. Det fan näppe: ligen wara twifwel underkastadt, att ju många följa denna uppför: dran och insända detaljerade upplysningar; blott torde man böra göra uppmärtsam på, att ide genom allt för högt uppdrifna pretentioner skrämma bort de Engelska spekulanterna, fom ingalunda äro obekanta med wärdet af jord, fom ännu ide är brukad efter de på åkerbrukets nyaste framsteg grundade methoder, och dessutom lätt på andra häll kunna skaffa sig upplysningar om hittills gängse priser. Att det skulle wara en for fördel för landet, om en del skickliga Engelffa jordbrukare nedsatte fig här, derom äro meningarne wäl knappast delade. — Det bekanta gåsmard-målet har nu awancerat få långt, att aktor ingifwit fina slutpästäenden. — Professor Böttiger, som nu till Upsala äterkommit frän den utrikes resa, ban i sistlidne Maj månad företog, bar, enl. P. T., efter någon tids wistelse i norra Jtalien, tillbragt större delen af sommaren i de Ryetifa Alperna. Han lärer der, ej blott utefter hela Jnn-dalen i östra Schweiz, men äfwen i andra trakter få wäl af Graubändten fom westra Tyrolen, funnit omisskänneliga temnins gar af det gamla Romerska folkspräket, i flera fal af wigt för den omtwistade frågan om Latinets rätta uttal. Den spridda Roeita befolkningen, fom, till förre delen genom otillgänaliga berg afstängd från Europas närwararde ciwilisation, ännu i skiljaftiga dialekter bewarar sitt twåtusenäriga, ursprungliga idiom, lärer sammanräknad uppgå till mer än 40,000 menniskor. Språfet, med en äldre prägel än alla de öfriga Romanskla, skall närmast likna det Spanska, och Engadinare, fom utan öfning ej förstä bwarken fina Tyska eller Jtalienska grannar, hafwa lätt nog att göra sia begriplige för en Spanior. Bland de böcker oc skrifter på Roerifa språket, dem pros fessor B. hemfört, äro äfwen ett Par vå detta spräks mest modere niserade dialekt i nu ntkommande tidningar: il Romonsch och Amity dil Pievel. Den vublik, för bwilken de äro beräknade, dor för det mesta femtusen fot öfwer bafwet. — Den under de bäda sednaste weckorna omtalade festen för Ko: suth lärer komma att ega rum i morgon lördag kl. 7 e. m. i deta Croixs salong. Det säges, att ett fort antal versoner af olika fam: hällsklasser, embetsmän, köpmän, läkare, litteratörer redan i gär hade antecknat fig för deltagande i densamma, samt att ett ide obe: tydligt antal damer, af intresse för den Ungerske ädlingen (i ordets ädlare bemärkelse) och bang trogna, bonomifångenffapen åtföljande och nu hang bedersbewisningar delande mafa, erna bewista festen. — Ur en skrifwelse från fabrikören Bergström till Chefen för K. Civildepartementet, dat. London d. 6 Okt., meddelas i P. T. följande: ov. Den nya utställningen af Swenska slöjdalster wid werlds. expositionen i London har fortgätt sedan den 11 förl. Sept. Under denna tid bar jag baft alla tillfällen stadga mitt omdöme, buru wår nya utfällning blifvit bedömd af Juryn, publiken och tidningarna, od) är glad att funna meddela, att wi i werkligheten för flertalet af de Swenska artiklarne, bwaraf mänga beundrats, enstämmigt exbällit de mest tillfredsställande loford. En sak, som förundrat mängen och som af kännare högt wärderats, dels för sin utmärkta beskaffenhet, dels för det man ej från wårt hårda klimat wäntat en sådan pro: dukt, är det utomordentligt wackra silket från Haga. Flera saker äro sälde, ej obetydliga beställningar äro gjorde, och för några tillwerkningar en betydlig och säker afsättning att i London päräkna. De Swenska sakerna hafwa ständigt warit omgifne af en massa äskädare, och det har wid nägra tillfällen warit mer än swårt att hinna tillfredsställa allas begär efter underrättelser. Ehuru prisbes dömandet redan för länge sedan är slut, blir ändå en stor del af de Swenska artiklarna intagen i Juryns berättelse. Afteckningar hafwa tagits för illustrerade journaler och tidningar, fom redogöra för expositionen. Det mindre förmänliga bearepp om Swensk HöidFid