Article Image
en modererad fart, och jag beundrade det sköna panoramat under mig, då jag plötsligen hörde litsom knallen af ett gewärsskott öfwer mitt bufwud oc) ögonblickligen ropade, att ballonen fått en remna; br Cbambers bestridde det; men fick brottom med nätet oc) befallte oss att utkasta ballast, och wi sjönko med ens i en fruktanswärd fart, så att hus, kyrfor och marker med hwarje sekund kommo oss på ett fruktanswärdt sätt närmare. Aminstone en af oss ropade förfärad: Oct är ute med of! och wi tre paesagerare sägo i några och fyrtio sekunder en säker död för of, medan den gamle Chambers Fallblodigt och med ett lejons mod afskar de strick fom fästade bHals jen af ballonen wid den omgifwande ringen, hwilket bade till påföljd, att ollt sidentyget flög upp till toppen af nätet och fålunda bildade en fallstarm. Wi stadnade nu ett ögonblick i farten, en dallrande rörelse påjöljte och derefter bar det äter nedåt med en förwänande fart. Ånyo sågo wi döden för of; men ingen förlorade fattningen; Cyambers fortfor att wara alldeles lugn. Wi afskuro ankaret, ute kastade mera ballast och kommo ned till jorden på en trädgårdåmå starcs mark, med en wäldsamhet, fom likwäl på långt när ide war få stor fom jag hade wäntat. Jag föll ofwanpå hr Gardiner, Cyambers junier ofwanpå mig, tre säckar ballast åter ofwanpå hos nom och gondolen ofwanpå oss alla, medan wår fallblodige gamle styrman med stor wäldsamhet blef kastad ned från tågwerket om ringen, hwarest han hade stätt. Så mycket om sjelfwa händelsen. Orsafen dertill, tror jag, läg i en obetydligbet, ech det gör mig ondt, att derpå fästa uppmärksamheten, då det wittnar om brist på försigtighet hos den man, hwilken sedermera genom sin rädigbet frålste wåra lif. Då wi stego uppföre, blef en silfeduk bunden om balsen på ballonen. Allt efter som denna kom upp i en högre ats moffer, blef den atmofferiska tryckningen naturligtwis mindre, gasen utwidgarde fig hastigt oc) ballonen remnade. Hwad jag här anförer, wet jag wara grundat på sanning, och jag har icke anfört det utan erfarna aeronauters godkännande och råd. Sturligen tillåter jag mig ännu några ord: Jag är en ung man od) den nyfikrnhet, fom loce fare mig att gå med en ballon, torde kanske finna nägon ursäkt der uti, att jag är konstnär oc dessutom entbufioft i afseende på luft: seglingskonsten sasom en passion. Men jag fänner en alltför stor tacksambet för den gudomliga nåd, fom sparade mitt lif i stället för att sönderkrossas — jag fänner alltför lifligt hwilken olycksbringande därskap jag och mina medpassagerare hafwa begätt, för att läta detta tillfälle förbigå utan art uttala min bögtidliga proick emot beta luftseglaresystemet, sädant det nuförtiden exisserar. Om man hade något gagneligt resultat för ändamål — eller om något iwege tenskapligt afseende derigenom siode att winna, då skulle jag iafttaga tystnad; men det är ett wansinne och en därskap att tilläta hwarje enthusiast eller charlatan, fom wore egare af en sidensäck, som han fyller med folgas, att wåga sitt lif emellan slyarne, tillifa med de gal: ningars lif, hwilka wilja göra honom sällskap, till en förlustelse för några hundrade slädelysina, hwilka hafwa betalt en sbilling p:r man, för att få fe deras medmenniskor begå ett eventuelt sjelsmord. Anse tingen nu han oc) bang sällskap nedfommer oskadadt efter oförberedt förpaesas till ewigheten, är risken altid densomma; sakens totala onytta och dårskap förblifwer oförändrad. Skulle en eller annan person af förre betyrenhet än en fattig fartfatyr-målare nägon gång tilljätta lifwet genom att gå urv med en ballon, torde auftoriteter: nas urpmärffambhet kanske wändas på saken och ett slut göras på denna läntsinniga lef en bagatelle med lifwet, likasom på andra för menniskolif farliga och stadliga färter. — — ——— SCtCSA

23 september 1851, sida 3

Thumbnail