Mos sd bo ot PF 44s YTTRE MP VPPR IPS Jnrikes Nyheter. Helsingborg. — Den af fröken Indebetou oc hr Berens sistl. tordag bärflådes gifna konsert war talrikt besökt och de båda konstnärerne skördade publikens odelade bifall, Fröfen Jndedetous röst är wacker och flangfull, samt af betydligt omfång; hon föredrog den fora arian ur Friskytten, Cavatinan ur ÅBarberaren i Sevilla, Casta Diva ur Norma, en swensk folkmelodi och en romans af Berens, Fröken J. är ifyns nerhet foloratur-fångerffa, hwilket wisade fig i den ofta hörda, men alltid wackra och graciösa Cavatinan ur Barberaren, fom war aftos nens glanspunkt. Pianiften Berens spelade flera af fina egna fom positioner, en af Willmers od) en af Kullak; han ädagalade mycken färdighet och smak; hans kompositioner äro salongpjeser hällna i den moderna genren, der halsbrytande wärigheter skola erfätta en ädel och ven melodi. Efter hwad wi bört berättad lära desfa fonftnärer ännu en gång låta höra sig härstädes. — Werlden — pästår man — är fig alltid lik. Ja, hivad wet jag? Men om damerna äro fig lika i werlden, få äro de då be stämdt, Gud ske lof! olika i fitt bus. Ett nytt tillsälle att besanna denna sats lemnas of näsikommande onsdag, då wi ä härwarande theater få fe en lifslefwande engel i werlden, men en liten fate i sitt hus. Att detta tilldrager fig på theatern är naturligt; ty i wära fridfulla, tydliga od andewäckta tjäll wore ju denna uppenbarelse en omöjlighet. O, få skynden då j unga tärnor, j täcka fruar, j älskwärda husmödrar att fe denna komedi oc utropa: Sådan engel är jag . . . . men en sädan satan finnes ide i Helsingborg. — J Sunällposten läses: Sedan i Stockholm ätal blifwit ans ställdt emot en skrift, kallad ÖNägra upplysningar om Jesu werf liga dödefätt och samma blifwit der med qwarstad belagd, bar åf: wen samma skrift härstädes i bokhandeln blifwit i dessa dagar fe: questrerad. Då det måbända torde intressera läsarne att weta af hwad halt detta arbete är, taga wi oss fribeten att här meddela ett utdrag ur ett bref till denua tidnings utgifware från en af wärt lands lärdaste och mest aktade theologer, fom om nämnde arbete yttrar fig sålunda: Det är artigt nog att fe, huru det unga Tysklands socialister och communister bråka med Tysklands och mensklighetens framtid äfwen med tillhielp af tillwerkade antiqviteter. J första häftet af Deutsche Vierteljahrs Katalog för i år bar jag fett den ifrågawas rande striften anmäld under titel: Entbillungen tber die wahre Todesart Iefu, od) det war nog att läsa denna titel, för att förstä bwartät det skulle luta. Jag gissade genast, att skriften war ett uppfof vå Herrar Benturinis, Breuneckers m. fl. romanaktiga fabris eater från Eleutheropolis, Nysa oc dylika antediluviansta trydningss orter — och min förmodan har fullfom igt bekräftat fig. Åiwen om man ide skulle gifwa aft på den i manuscriptet tecknade frimuraretriangeln, så finner man strax wid läsningen af denna skrift, att den, bwad första uppfinningen beträffar, tillhör sednare hälften af fiftförflutna sefel, då alla slags mystiska ordnar drefwo sitt spel, och då isynnerbet de beskedliga Tyska frimurarne wurmade för den meningen, att Christendomen ledde sitt ursprung frän Essecrnas orden, till hwilken, fom bekant år. tvära modernd fäimmrareåme gecz.